Ett stängsel, nät eller staket kan vara skillnaden mellan liv och död. Varje år dör omkring 85 personer i den spårbundna trafiken i Sverige. 90 procent av dödsfallen anses vara suicid. Arbetsgruppen på Nasp, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention på Karolinska institutet, arbetar med att utforma infrastrukturen som räddar liv.
Johan Fredin-Knutzén, psykolog och projektledare på Nasp, blev medveten om problematiken när han själv började köra tunnelbana i Stockholm som 20-åring. Han säger att en vanlig missuppfattning är att suicidala personer har bestämt sig och att arbetet med att förhindra olyckorna bara förflyttar dem till andra platser.
– När man har följt upp folk som har gjort ett allvarligt suicidförsök men överlevt så ser man att tidsspannet från idé till handling i den akuta fasen kan handla om minuter. 50 procent agerar inom 20 minuter så att avbryta den suicidala processen och köpa tid för individen är en viktig insats, säger han.
Dessutom ser man att ungefär 90 procent av de som överlever ett suicidförsök inte dör i självmord senare i livet.
– Detta talar för att man kan se suicidhandlingen som en form av psykologiskt olycksfall som sker när de psykiska krafterna blir för svåra för individen att bemästra, säger Johan Fredin-Knutzén.
Med andra ord, om ett stängsel gör att en suicidal person inte kommer in på ett spårområde så kommer personen med stor sannolikhet inte att dö vid nästa möjliga plats.
– Det vi, tillsammans med de som äger infrastrukturen, gör har en riktig påverkan och räddar liv, säger projektledaren.
Nasp samarbetar med Trafikverket och SL i Stockholm för att ta fram suicidpreventiva åtgärder i trafiken. I de allra flesta fallen handlar det om fysiska hinder som staket eller markeringar i infrastrukturen, men ett av de senaste forskningsområdena står ut från mängden.
Projektet Blisp undersöker hur blått ljus påverkar människors beteende på tågstationer. Initiativet har tagit inspiration från japanska studier som visat att antalet suicid minskade när man satte upp lampor med blått ljus. Forskarna i Japan hade hypotesen att ljuset har en lugnande effekt, något det dock inte finns några vetenskapliga belägg för.
Mellan september 2025 och april 2026 kunde resenärer på två tunnelbanestationer i Stockholm se ett blått ljus lysa upp änden av perrongen.
– Vi tittar inte på suicid utan vi tittar på passagerartätheten i områdena kring plattformen när det blå ljuset är tänt kontra när det är släckt. Så i grund och botten vill vi titta på om folk väljer att flytta bort från området eller inte, säger Danielle Berglund, doktorand och koordinator för Blisp.
Den mest effektiva åtgärden för att förhindra suicid i tågmiljö är att totalt skärma av tågspåren och installera dörrar som endast öppnas när tåget rullat in på stationen. Detta är dock en dyr åtgärd i jämförelse med lampor med blått ljus, förklarar Danielle Berglund.
– Det kan vara anledningen till att det finns ett sådant intresse för blåljusen – det är ett potentiellt alternativ som är mycket billigare och enklare att implementera.
Forskarna är nu klara med datainsamlingen och påbörjar arbetet med att analysera informationen. Med resultatet hoppas de kunna bidra till kunskapen om det blå ljuset för att bättre förstå om det är en lämplig åtgärd och hur det kan användas.
Här kan du söka hjälp
Akut hjälp: 112
Vårdguiden 1177: Sjukvårdsupplysning och information om närmaste psykiatriska akutmottagning. Telefon: 1177
Du kan också vända dig till:
• Hjälplinjen på telefon 90390
• Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101
• Bris – Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatt.
• Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.
Japanerna ligger före med blått ljus
Lampor med blått ljus hade använts i några japanska städer för att få ner brottsligheten. Hypotesen var att blått ljus har en lugnande effekt på människor. Därför sattes lamporna även upp på perrongerna på vissa järnvägsstationer. En forskargrupp analyserade effekterna av det blå ljuset i två enskilda studier. Av de 71 stationerna som var inkluderade i projektet hade 14 fått blå lampor installerade. Datan samlades in under tretton år, varav de sju första var innan åtgärden sattes upp. Under de resterande åren sattes lamporna upp stegvis.
Forskarna rapporterade i den andra studien en minskning i suicid på 74 procent efter installationen av lamporna på de 14 stationerna. Detta utan att antalet suicid ökade på närliggande stationer.
En tredje studie från en annan forskargrupp argumenterade dock för att den första studien visade en för hög effekt på suicidtalen.
Källa: Johan Fredin-Knutzén, projektledare på Nasp.
