De flesta försäkringsbolag har i dag krig och krigsliknande händelser undantagna i sina villkor. Det gäller såväl egendomsförsäkringar som transporter och ansvarsförsäkringar. I praktiken innebär det att skyddet upphör vid invasion, väpnad konflikt, terrorhandlingar med krigskoppling eller andra säkerhetspolitiska kriser, just när riskerna är som störst. För företag med internationell handel, sjöfart eller verksamhet i oroliga regioner skapar detta ett växande försäkringsglapp.
En aktör som inte duckar för krigsrisker är The Swedish Club, ett ömsesidigt försäkringsbolag med rötter i Göteborg som specialiserat sig på sjöförsäkringar för rederier världen över.
– Vi är en ömsesidig förening som ägs av våra medlemmar, redarna själva, och vår roll är att tillvarata deras intressen genom att erbjuda relevanta och ansvarsfulla försäkringslösningar. Krigsriskförsäkring är därför en naturlig del av vårt erbjudande, säger Thorbjörn Emanuelsson, chef för riskbedömning på The Swedish Club.
Inom marinförsäkring hanteras krigsrisker separat från övriga risker och i praktiken har de flesta redare ett sådant skydd som en del av sitt grundläggande försäkringsskydd, berättar Thorbjörn Emanuelsson.
– Särskild prissättning och villkor tillämpas när fartyg trafikerar geografiskt definierade riskområden. Villkoren innehåller en uppsägningsmekanism, som möjliggör snabba justeringar av premie, villkor och riskområden när riskbilden förändras. Detta är en integrerad del av konstruktionen, inte ett uttryck för att skyddet dras tillbaka. Vid extrema systemscenarier kan standardklausuler även innebära automatisk uppsägning, exempelvis vid krig mellan vissa stormakter.
Finns det en gräns för vilka krigsrisker ni är beredda att ta?
– Utgångspunkten är att skapa långsiktig förutsägbarhet inom tydliga ramar. När ett fartyg ska in i ett geografiskt definierat riskområde görs alltid en specifik riskbedömning. Om risken bedöms som försäkringsbar fastställs tilläggspremie och särskilda villkor för den aktuella resan och perioden. Skyddet är därmed tids- och platsbegränsat, vilket också motiverar korta omförhandlingsfönster.
Han tillägger att i situationer som den som nu pågår i Persiska Viken och Hormuzsundet, som har fått försäkringspremier för fartyg att rusa, är det viktigt att skilja mellan tillgång till försäkring och operativa beslut.
– De senare styrs ytterst av säkerheten för besättning, last och fartyg. När försäkringsskydd finns på plats skapas bättre förutsättningar för planering, men säkerheten för människor ombord kommer alltid först.
Hur har det globala säkerhetsläget påverkat krigsriskförsäkring de senaste åren?
– Vi ser mer dynamiska riskzoner, ökad hybridpåverkan, användning av drönarteknik samt störningar i navigation och kommunikation. Försäkringsmässigt innebär detta tätare justeringar av villkor och prissättning, samt ökade krav på analys, datastöd och regelefterlevnad.
Vilka typer av incidenter oroar er mest just nu?
– Det mest allvarliga är att civila fartyg i vissa situationer blir direkta mål, vilket ytterst handlar om människors säkerhet. Riktade angrepp, inklusive missiler och drönare, kan snabbt förändra riskbilden. Samtidigt ökar betydelsen av regulatoriska risker, särskilt kopplade till sanktioner, samt cyberhot och störningar i navigations- och kommunikationssystem.
Läs mer:
Världens viktiga sund: ”Ett geopolitiskt maktspel”
Tre civila sjömän dödade – USA kan ha brutit mot krigets lagar
Expert: Krävs mer än fredsavtal för att öppna Hormuzsundet