Under decennier har det globala näringslivet levt i en något av en ”Netflixvärld”. Allt har funnits tillgängligt med ett knapptryck, levererat precis i tid, just-in-time, till lägsta möjliga kostnad. Men den verkligheten har raserats, menar Arni Halldorsson, professor i teknikens ekonomi och organisation vid Chalmers i Göteborg.
– Vi har byggt hela vårt system på förtroende, att marknaden alltid korrigerar sig själv. Men nu ritas kartan om. Vi ser en multipolarisering med USA, Kina, Europa och det globala syd som drar åt olika håll. Det är inte bara tullar som sätter stopp, utan politiska krav på lokalt innehåll som gör att vi helt enkelt inte kommer in på vissa marknader längre, säger han.
Denna teoretiska osäkerhet syns nu tydligt i hårda siffror. Enligt en färsk analys från affärsdata- och analysföretaget Dun & Bradstreet planerar svenska industriföretag att flytta hem eller nearshora, alltså flytta produktionen närmare hemlandet, 61 procent av sina leverantörskedjor. Vart fjärde företag, 24 procent, i undersökningen uppger att hanteringen av försörjningskedjans motståndskraft har varit en av de största utmaningarna under det senaste året.
Men att flytta hem är inte gjort i en handvändning. Arni Halldorsson varnar för att vi under globaliseringsvågen inte bara outsourcade produktionen, utan även kompetensen.
– Onshoring handlar inte bara om att flytta maskiner. Det handlar om att återerövra kunskap vi har förlorat. Det är inget som säger att vi i dag har kompetensen och kunskapen till att ha en inhemsk produktion. Vi måste också acceptera att vi då får ta hand om mer av våra egna miljöproblem igen när produktionen sker här.
I en värld där krig i Ukraina och instabilitet i Mellanöstern direkt påverkar komponentflöden och energipriser, krävs en ny typ av beredskap. Arni Halldorsson efterlyser en mer organiserad samverkan mellan stat och näringsliv, en ”näringslivets underrättelsetjänst”.
– Vi har 12 beredskapssektorer i Sverige och alla jobbar med omvärldsanalyser, men det delas inte med företagen. En ordentlig ‘industrial intelligence service’ för utvalda beslutsfattare skulle behövas för att vi ska kunna reagera snabbare på de ständigt nya hoten, säger han.
En svensk lösning på sikt stavas energiteknologi och oberoende, enligt Arni Halldorsson. Genom att integrera den gröna omställningen med säkerhetsfrågor kan Sverige och Europa skapa en ny typ av styrka. Om vi snabbt kan stärka en inhemsk produktion av energiteknik minskar vi samtidigt vårt beroende av fientliga eller instabila regimer.
– Vi behöver också mer kunskap om ett nytt och radikalt synsätt på produktion, både tekniskt och organisatoriskt. Kina har visat stark förmåga att snabbt omvandla innovationer till nya produkter och tjänster. För att möta denna typ konkurrens behöver vi ny kunskap från forskningen, menar Arni Halldorsson.
