Anen Makboul tar vana steg runt fotbollsplanerna på Torvalla sportcentrum i Haninge.
Han jobbar som brottsförebyggande samordnare i kommunen och konstaterar utan omsvep:
– Där barn och ungdomar är finns alltid andra personer med andra agendor.
– Idrottsplatser har alltid varit ett tillhåll för ungdomar. Både för ungdomar som är där för att idrotta men också för ungdomar som är där för att hänga. Och nu på senare år för ungdomar som är där utifrån den problematiken det skrivits om i medier.
”Problematiken” han refererar till är gängrelaterad brottslighet.
I en DN-enkät uppger nästan var femte kommun i Sverige att de upplevt problem kopplade till gängkriminalitet på, eller i anslutning till, sina idrottsplatser.
I Haninge, utanför Stockholm, handlar det om bland annat försök till rekrytering av barn och unga samt ”gömmor” av droger i allmänna utrymmen.
– Hur själva rekryteringen går till ser olika ut, säger Anen Makboul.
– Det kanske inte märks men man fattar att det är någonting på gång, om det på samma plats där det är mycket ungdomar finns äldre ungdomar som vi vet är aktiva i kriminalitet. Är de där bara för att prata? Det tror jag inte.
– Deras sätt att rekrytera är att vara väldigt trevliga, bjuda in, bjuda på mat, ge de yngre små uppdrag som kanske inte är tydligt kriminella – men som leder till det.
Hur oroande är situationen?
– Oron kring kriminalitet har vi haft en lång tid i Haninge, det är en ständig oro. Men jag tycker att vi är bra rustade i och med att vi jobbar så tätt ihop mellan olika förvaltningar och så tätt med föreningslivet. Där tror jag att vi sticker ut lite.
Med sig den här dagen på Haninges största idrottsplats har han Jörgen Haaf, enhetschef för idrottsanläggningar och friluftsliv i Haninge kommun, och kommunens säkerhetssamordnare Hanna Bloom.
Tillsammans berättar de om hur de ökat vuxennärvaron på sina idrottsanläggningar, hur kommunala ordningsvakter styrts till att alltid ha med idrottsplatser i sitt fokus, om bättre samarbete mellan kommunens olika förvaltningar, utbildningar för föreningslivet samt kontakt och regelbundna avstämningar med polisen.
Då ”gömmor” hittats i utomhusmiljöer klipps växtlighet ner och belysning har förbättrats.
Däremot har man valt att inte begränsa tillgängligheten.
– De bästa minnena man har från sin egen barndom är ju från idrottsplatser och skolgårdar, och det vill vi bevara. Det är inte ungdomar i sig som är problemet, de måste kunna hänga här, säger Hanna Bloom.
Anen Makboul igen:
– Vi vill inte stänga ner, som vi vet att andra kommuner har gjort, utan i stället jobba aktivt för att trygga våra öppna idrottsplatser. Vi tycker att ungdomar ska samlas på idrottsplatser och jobbar med att skapa en aktiv och meningsfull fritid.
Det sistnämnda kan nog alla kommuner i Sverige skriva under på. Men på vissa håll i landet har situationen eskalerat till den grad att kommuner tvingats tänka på andra sätt.
Kalmar kommun är ett sådant exempel.
Per-Ola Johansson är idrottschef i kommunen.
– Vi har haft ett jätteproblem i vår nybyggda ishallsarena, säger han och berättar om hotfulla situationer, och hotfulla personer som rört sig i anläggningen.
”Gömmor” har hittats på bland annat toaletter och bakom takplattor.
– Där har vi nu stängt av och minskat de allmänna ytorna så att om man nu går vidare förbi band eller avspärrningar är det inte längre en allmän yta – och då kan våra ordningsvakter ingripa och våra vaktmästare säga till.
– Nu kommer man inte åt vissa utrymmen där vi inte riktigt vet om det har dealats knark eller vad man nu har gjort. Det har gjort det mycket, mycket svårare att skapa mötesplatser på våra idrottsanläggningar för utbyte av illegala preparat.
Givetvis har det funnits en diskussion om vad som går förlorat på köpet, fortsätter Per-Ola Johansson.
– Vi vill ju att våra fina anläggningar ska kunna användas för det som de är tänkta för. Att de som kommer till Kalmar sportcenter, som kanske bor utanför Kalmar men slutar skolan vid fyra och har träning klockan fem, ska kunna komma dit, plugga, kanske få i sig någon mat – och att man ska kunna hänga och prata med kompisar efter träningen.
– Det är ju en målbild som vi har, men som vi har fått stänga möjligheterna för i vissa avseenden.
Han tillägger:
– Men om det får effekter på den stora problematiken, då kanske det är dit vi går, tyvärr. Men det är sorgligt. För vi vill ju egentligen inte ha stängda anläggningar.
Kalmar kommun fick ett uppvaknande när ett antal skjutningar och mord, kopplade till organiserad brottslighet, inträffade i kommunen 2022, menar idrottschefen.
– Vi visste såklart att det fanns narkotikahandel och att den hade ökat. Men vi hade inte förstått att det fanns Kalmargäng som var kopplade till till exempel Foxtrot-nätverket. Så det blev egentligen startskottet för Kalmar kommun.
Politiken i den småländska kommunen tillförde pengar för förebyggande insatser, nya roller tillsattes och bland annat upprättade man tre mötesplatser i socioekonomiskt svaga områden.
Precis som flera andra kommuner lyfter Per-Ola Johansson att det i dag finns en bättre samverkan mellan olika samhällsinstanser, ett bättre rapporteringssystem och ett mer samlat arbete kring frågorna.
Men fortfarande kan hotfulla situationer uppstå i Kalmar sportcenter.
– Det händer mer sällan nu det senaste året med tanke på de åtgärder vi har vidtagit, men det kan vara att det kommer in ett ungdomsgäng som egentligen inte har någon träning eller något där att göra.
– Vaktmästaren kanske frågar ”vad ska ni göra här?” och får då svaret att ”det ska du skita i”. Eller så har det förekommit direkta hot, framför allt mot vaktmästare, liksom ”du ska passa dig jävligt noga när du ska gå hem” eller ”vi vet vilken utgång du tar”.
Sedan flera år tillbaka bär vaktmästare överfallslarm på kvällar och helger. Åtgärderna med att stänga av vissa utrymmen har dock gett en positiv effekt.
Men ni hittar fortfarande ”gömmor” av droger?
– Ja, vi misstänker det. Nu har ju till exempel gymnasieskolan startat sin verksamhet. Det är fyra eller fem gymnasieskolor som håller till i Kalmar sportcenter. Med det kommer nya elever, med nya relationer, med nya kopplingar. Så det kommer nog alltid att finnas en risk att man gömmer saker.
Åtgärder. Så jobbar tre andra kommuner med frågan.
Degerfors
Joacim Järnsta, socionomkonsult i Degerfors kommun:
”Rekryteringen här är inte kopplad till själva idrottsverksamheten, men vår idrottsplats ligger väldigt nära vårt högstadium. Skolans personal ser inte all aktivitet som pågår där, när ungdomar försvinner på skoltid och möter upp personer eller liknande.
Nu har det varit lugnt 2026 men 2025 vet jag att området runt Stora Valla användes av kriminella element. Skolan signalerade att ungdomar försvann dit bort, och jag har pratat med ungdomar som själva säger att: ’ja, men vi möttes bakom ett stängsel på Stora Valla’ eller sådana saker. Vi vet att vi har element i vår kommun som är kopplade till olika nätverk i Karlskoga men också Örebro.
Vi har satsat mycket på förebyggande arbete. Vi har nu två ’fältare’ som är ute och skapar relationer med ungdomar och vi ser en direkt förändring kopplad till deras arbete. Det finns en stark politisk vilja att fortsätta satsningen även efter valet. Kommunpolitikerna är helt eniga här, vilket givetvis är oerhört viktigt.”
Foto: Sala kommun
Sigtuna
Maria Ingerö Alias, säkerhetsstrateg i Sigtuna kommun samt förtroendevald kommunpolitiker i Järfälla (KD):
”Vi har haft problem med gängkriminalitet i Sigtuna kommun, likt andra kommuner i hela regionen. De lokala nätverken har varit en bidragande faktor, de problem vi ser i dag är till stor del efterdyningarna av den aktivitet som de tidigare bedrivit. Det är inget att sticka under stol med.
Fokus har varit att bygga ett sammanhållet brottsförebyggande arbete i Sigtuna kommun, och nu i juni presenterade vi dessutom hur vi ska arbeta brottsförebyggande på alla förskolor för att man ska börja jobba med frågorna redan där.
Det är klart att vi har fått indikationer på att det förekommit rekryteringsförsök. Finns det ungdomar så finns det alltid försök av gäng. De opererar ju inte bara på sociala medier, som Snapchat. Även om det förstås går väldigt mycket fortare där.
Därför behöver vi jobba med ungdomar. Men även med personalen. Och definitivt med föräldrarna. Vi har tillsammans med polisen haft väldigt många informationsträffar – för föräldrar som har barn i alla våra skolverksamheter, från förskolan upp till högstadiet.
Sen har vi haft några lagstiftningar det senaste året som har hjälpt oss att samordna det brottsförebyggande arbetet. Exempelvis när ’Skolor mot brott’-lagstiftningen trädde i kraft den 1 juli 2025 resulterade det i att vi kunde göra narkotikasök med hundar på skolorna.”
Foto: Privat
Umeå
Anders Linder, driftchef på fritidsförvaltningen i Umeå kommun:
”Vi är ju otroligt förskonade i Umeå generellt. Vi har inga utsatta områden, och sen är det avståndet till Stockholm. Men vi har haft en del rekryteringsförsök. Vi har hittat knarkgömmor. Men vi har ett gott samarbete med polisen och en kommunpolis som personligen är väldigt involverad i föreningslivet.
Umeå har ju fördelen av att vara tillräckligt litet för att enskilda personers engagemang ska ha rätt stor betydelse. Det skulle jag säga är en framgångsfaktor. När det har varit rekryteringsförsök, skummisar som kommer med sina elsparkcyklar och bjuder barn på godis eller vad det nu kan vara, så blir det ganska snabbt ’pinpointat’ av föreningslivet, det sprider sig till lokala föräldrar som kan öka sin vuxennärvaro på den aktuella idrottsplatsen.
Vi har två större idrottsanläggningar som ligger inom gångavstånd från våra två största gymnasieskolor. Och den ena råkar också vara granne med polishuset. Där kan ju polisen utnyttja det lite taktiskt. Om de ska rasta sina hundar kan de ju fara och ställa sin polisbil väl synligt i närheten.
Sen har vi också en tät dialog inom kommunens olika förvaltningar, om hur vi kan jobba för att bygga bort miljöer där man kan gömma sig.”
Foto: Samuel Pettersson/Umeå kommun
Läs mer: Gängkriminalitet där unga idrottar i var femte kommun