Under extremvärmen i Frankrike 22-28 juni registrerades 2 025 fler dödsfall än normalt, meddelade nyligen landets hälsominister Stéphanie Rist. Det var 29,1 procent fler dödsfall än veckan före. Detta är dock preliminära siffror. Exakt hur många fler som har dött på grund av värmen kommer inte att kunna fastställas på flera veckor, men antagligen är det betydligt fler, uppger landets folkhälsomyndighet Santé publique France.
Men varför är värmeböljor så farliga för oss människor – och vid vilka temperaturer börjar risken att öka?
Framför allt är det hjärtats pumpförmåga som sätts på prov. När kroppen försöker göra sig av med värmen genom att transportera blodet till de ytliga blodkärlen, tvingas hjärtat arbeta hårdare. Hos vissa kan det resultera i en allvarlig hjärtsvikt. Svettningen ökar också och om man inte hinner kompensera med vätska, blir blodet trögflytande, vilket ökar risken för en blodpropp.
Värmen påverkar också njurarna. Njurarna är det organ i kroppen som är med och styr kroppstemperaturen genom att de ser till att vätske- och saltbalansen i kroppen är som den ska. Men ju varmare det blir, desto mer vatten måste vi dricka, vilket gör att risken för vätskebrist ökar i takt med att temperaturen stiger, något som i sin tur ökar risken för njurproblem.
För unga friska människor är värme normalt sett inget problem. Hos äldre, däremot, är både hjärt- och njurfunktionen generellt sett sämre, eller hos personer med vissa sjukdomar. För dessa personer kan en värmebölja vara direkt livshotande. Även gravida och barn under fem år riskerar att råka illa ut. De senare kan inte reglera sin kroppstemperatur och ju yngre barnet är, desto större är risken.
På senare år har det kommit ett flertal större studier som visar att långt fler dör av värme än vad man tidigare trott, exempelvis en i tidskriften Nature som slog fast att drygt 61 000 européer dog av värmerelaterade orsaker sommaren 2022. Även i Sverige dör fler människor under varmare perioder och effekten syns samma dag temperaturen stiger. Under den varma sommaren 2018 dog det cirka 700 fler svenskar än normalt. Merparten av dessa dödsfall var värmerelaterade, tror forskarna.
Ett problem i sammanhanget är att det inte finns en specifik temperatur vid vilken värmen börjar bli farlig. Forskaren Christofer Åström och hans kollegor vid Umeå universitet har utvecklat en modell som visar att dödligheten ökar redan vid 21,7 grader. Därefter stiger den nästan linjärt med cirka 1,8 procent för varje grad Celsius som temperaturen stiger. Om den högsta temperaturen är 27 grader Celsius tre dygn i sträck, är dödligheten tio procent högre, jämfört med dagar vars högsta temperatur är runt 20 grader. Vid 30 grader är den hela 20 procent högre. Riskökningen är dock relativ. För en frisk tonåring är risken försumbar, eftersom de allra flesta som dör är äldre.
En annan fråga är hur dödligheten slår under en värmebölja. Om det bara är de allra sköraste som stryker med, personer som antagligen hade dött i alla fall, fast bara lite senare. Så verkar det inte vara, för ganska direkt efter en värmebölja går dödligheten ner till normala nivåer igen. Enligt forskarna tyder det på att de som dör under en värmebölja inte hade dött inom en snar framtid. För om så hade varit fallet hade dödligheten direkt efter en värmebölja varit lägre än normalt, vilket den alltså inte är.