Lilian Morne växlar mellan sitt fritidshus på Värmdö och sin lägenhet på Hornstull. För henne är det extra hemmet en lugn oas bortom storstadens buller.
– Jag köpte huset 1992 och har haft det över 30 år, säger Lilian Morne.
Hon köpte huset tillsammans med sin man, som nu har gått bort. Det som drog paret till Värmdö var hur enkelt de kunde ta sig mellan hemmen, då det fanns direkta busslinjer. Men priset för att underhålla hennes extra hem har stigit till minst 30 000 kronor om året.
– Det är mycket. Det dyraste är elen, och sedan är det alltid reparationer. Det här taket fick jag bygga om för några år sedan eftersom det gamla hade gått sönder, säger hon och pekar på altantaket.
Sedan betalar hon också för jord och blommor till trädgården, som hon själv sköter. Samtidigt har priset på vatten stigit markant sedan 2012, när vattnet blev kommunalt. Trots detta vill hon aldrig sälja det gula huset.
Prishöjningarna är inte den enda förändringen som skett de senaste 30 åren – området har fått fler permanentboende.
– Men utvecklingen är ingenting att göra åt, så att säga, säger hon.
En fritidshusägare som valde att slå till under pandemin, när priserna steg som mest, var Simon Hjälmefjord, 38. Familjen kom fram till att huset inte var värt vare sig pengarna eller tiden.
– Huset låg två och en halv timme från Stockholm. Familjen gillade inte bilresor och jag låg och stirrade på en möjlig fuktfläck i taket: Växer den? Jag har ett teknikjobb i Stockholm. Jag vet inget om renovering, säger han.
Familjen sålde senare huset med en förlust på 200 000 kronor.
– Jag ser det ändå som en bra affär. Vi passade inte för att ha sommarhus. Vi sålde samtidigt vår lägenhet och där gjorde vi 200 000 kronor i vinst. Det gick jämnt upp, säger Simon Hjälmefjord.
Läs mer:
Så dyr sommarstuga tål din plånbok
Här finns billigaste och dyraste fritidshusen
