Valet till EU-parlamentet är ett ödesval för klimatet och miljön. Klimat- och naturkrisen accelererar, och det krävs modiga beslut i EU för att kraftigt minska klimatutsläppen och hejda förlusten av biologisk mångfald.
En stor del av Sveriges miljölagstiftning påverkas av eller har sin grund i beslut på EU-nivå. Klimatpolitiken, skydd av värdefull natur och arbetet att minska användningen av farliga kemikalier är några områden där EU-politiken har stort inflytande över den inhemska lagstiftningen.
Under nuvarande mandatperiod har EU-kommissionen lagt fram EU:s gröna giv – en historisk satsning för klimat och miljö. Upprinnelsen var den starka opinion för en skarpare politik för natur och klimat som rådde inför förra valet 2019.
Den gröna given har resulterat i ett stort antal nya och uppdaterade miljölagar i EU. Men mot mandatperiodens slut finns flera oroande exempel, där länder i ministerrådet och partigrupper i EU-parlamentet velat stoppa nästan helt klara miljölagstiftningar. Ett exempel är lagstiftningen kring naturrestaurering, där den partigrupp som Sverigedemokraterna tillhör i ett mycket sent skede i processen ville skrota förslaget.
I dag lanserar Naturskyddsföreningen rapporten ”Draglok och bromsklossar”. Granskningen visar på stora skillnader i engagemang och ambitionsnivå under den gångna mandatperioden. Några parlamentariker har utmärkt sig som pådrivande för en stark miljölagstiftning, medan andra har motarbetat viktiga lagförslag.
Naturskyddsföreningens granskning kartlägger hur de svenska EU-parlamentarikerna har röstat i 88 centrala miljöomröstningar 2019–2024. Vi har också gått igenom en stor mängd inlägg, ändringsförslag, betänkanden och yttranden samt granskat opinionsbildning i medier, för att bedöma i vilken mån parlamentarikerna uppvisat ett miljöengagemang eller inte.
Utifrån hur parlamentarikerna röstat har vi delat ut ett miljöbetyg: utmärkt, bra, okej, dåligt eller uselt. Vi har också gett omnämnandet ”hjälpt” eller ”stjälpt” till de parlamentariker som upprepat utmärkt sig positivt eller negativt i sitt agerande, enligt vår bedömning.
Av de partier som samarbetar inom ramen för Tidöavtalet sticker Liberalerna ut.
Några slutsatser från granskningen är att gapet mellan de politiker som får betyget ”utmärkt” och de som får betyget ”uselt” är mycket stort. Sverigedemokraterna får sämst betyg i granskningen eftersom de har röstat mot nästan alla lagförslag, men Moderaterna utmärker sig som det parti som mest intensivt har motarbetat miljölagförslag på andra sätt än i röstningen. Av de partier som samarbetar inom ramen för Tidöavtalet sticker Liberalerna ut genom att ha röstat och agerat mycket bättre för miljön jämfört med de andra partierna i Tidösamarbetet.
• Utmärkt miljöbetyg
Miljöpartiets tre EU-parlamentariker och Vänsterpartiets enda parlamentariker har alla röstat bra för miljön i 94–97 procent av de granskade omröstningarna och får därför utmärkt miljöbetyg. Jakop Dalunde (MP), Pär Holmgren (MP) och Malin Björk (V) har även varit mycket aktiva inom klimat- och miljöpolitiken i det parlamentariska arbetet.
• Bra miljöbetyg
EU-parlamentarikerna från Socialdemokraterna och Liberalerna har fått bra miljöbetyg. De fem socialdemokratiska parlamentarikerna har röstat bra för miljön i 79–87 procent av omröstningarna. Liberalernas enda parlamentariker Karin Karlsbro har röstat bra för miljön i 77 procent av omröstningarna. Här utmärker sig Karin Karlsbro och Heléne Fritzon (S) som särskilt engagerade för klimat och miljö.
• Okej miljöbetyg
Centerpartiets två ledamöter får ett okej miljöbetyg, då de har lagt 53 respektive 56 procent bra miljöröster. Emma Wiesner (C), som sitter i miljöutskottet, har varit mycket aktiv och förespråkat en högre ambition i klimatpolitiken – men hon har också drivit på för svagare lagar som berör skog och lantbruk, som exempelvis naturrestaureringslagen.
• Dåligt miljöbetyg
Dåligt miljöbetyg tilldelas Kristdemokraternas två ledamöter och Moderaternas fyra ledamöter som endast har röstat bra för miljön i 24–31 procent av omröstningarna. Sara Skyttedal (tidigare KD), Tomas Tobé (M) och Jessica Polfjärd (M) har alla utmärkt sig genom att aktivt arbeta för att försvaga ambitionsnivån i flera viktiga miljölagstiftningar. Sara Skyttedal har nyligen lämnat Kristdemokraterna, men har kvar sin gamla partibeteckning eftersom hon agerade som företrädare för partiet i de granskade lagstiftningarna.
• Uselt miljöbetyg
De som röstat sämst för miljön är Sverigedemokraternas två parlamentariker och den politiska vilden Peter Lundgren, som endast röstat bra för miljön i 5–9 procent av omröstningarna. Den ledamot som utmärker sig mest är Johan Nissinen (SD), som har varit en stark röst mot klimat och natur. Nissinen har haft ett stort engagemang i både debatter och medier, och motsatt sig flera miljölagstiftningar i sin helhet.
Snart är det dags att gå till valurnorna och rösta på de politiker som ska ta plats i EU-parlamentet de närmsta fem åren, och bland de sittande svenska parlamentarikerna går det både att hitta starkt engagemang för och starkt motstånd mot klimat- och miljölagstiftningar i EU.
Det sistnämnda innebär en stor risk för Europas framtida säkerhet, eftersom möjligheten att bromsa klimatförändringen och säkra friska ekosystem är helt avgörande för hälsa, välfärd och livsmedelsförsörjning. De EU-parlamentariker som väljs i juni gör alltså stor skillnad; de kan stå upp för klimat, natur och trygghet – eller verka för att rasera och stoppa en stark och nödvändig miljöpolitik. Valet är vårt.
Läs fler artiklar från DN Debatt.