Bränslepriser som först gick ner och sedan upp igen. Klimatutsläpp som ökade. Den lägsta flyktinginvandringen på decennier. En halvering av skjutningarna men fler sprängningar.
När mandatperioden går mot sitt slut finns det både hälsotecken och sjukdomssymtom i den svenska samhällskroppen.
Statsminister Ulf Kristersson (M) har haft en ovanlig utgångspunkt för sitt regerande: ett detaljerat 63-sidigt avtal med ett parti (SD) som inte har några statsrådsposter men en avgörande styrkeposition i riksdagen.
Samtidigt har regeringen blivit tvungen att hantera en besvärlig omvärld som inte låter sig styras av vad som sades på Tidö slott när avtalet slöts.
Ukrainakriget rasar vidare och präglar både utrikes- och försvarspolitiken, och i förlängningen också den ekonomiska politiken.
Donald Trumps återkomst i Vita huset har skapat global osäkerhet. Hans tullar tynger världsekonomin och har förlängt den svenska lågkonjunkturen. Energikris hotar som en följd av kriget vid Persiska viken.
Men en regering förväntas hantera även sådant. Och hur har det gått? DN har synat ett antal områden som väger tungt i Tidöavtalet, men även annat som haft stor betydelse under mandatperioden. Ekonomin och arbetslösheten är sådana ämnen.
Vi har inte lagt fokus på i vilken grad punkterna i Tidöavtalet har förverkligats. I stället har vi använt officiell statistik för att ta tempen på utvecklingen inom de olika områdena.
Hur det gått beror i vissa fall på Tidöpartiernas politik, i andra fall på externa faktorer. Ofta en blandning av båda. Och precis som att regeringar ibland tar åt sig äran av saker som sjösattes under den förra mandatperioden kommer en del av den förda politiken få effekt först senare.
Att till exempel bensin och diesel har blivit billigare beror på beslut om skatter och klimatkrav – men också på världsmarknadens svängningar. Och baksidan är ökade utsläpp som gör att Sverige ser ut att missa sina klimatmål.
Minskad invandring är en effekt av Tidöpartiernas reformer, men en hårdare politik i hela EU gör sitt till. Nedgången av antalet asylsökande inleddes också under tidigare mandatperioder, innan Tidöregeringen hade tillträtt.
Färre skjutningar kan till del förklaras med att regeringen har tagit fram fler verktyg i brottsbekämpningen, som hemlig dataavläsning. Men det kan också handla om att polisen själv har trimmat sina metoder.
Den ekonomiska politiken har bedrivits i motvind, när osäkerheter i omvärlden spillt över på Sverige. Regeringen har försökt parera det genom att låna till skattesänkningar och andra stöd till hushåll och företag, något som kritiseras av ekonomer och expertmyndigheter. Ekonomin har också tagit stor plats i valrörelsen så här långt.
Två frågor kommer att finnas med i debatten ända fram till valdagen: Vilka framgångar är Tidöpartiernas förtjänst? Och vilka misslyckanden ska läggas dem till last?
Skolan: Lägre andel behöriga till gymnasiet
Andelen av niondeklassarna som blir behöriga till gymnasiet är ett viktigt mått på hur skolan lyckas med sitt uppdrag. En gymnasieutbildning ses som avgörande för möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden. Förra året noterade Skolverket en liten förbättring jämfört med 2024. Andelen som kan gå vidare från grundskolan till gymnasiets nationella program är ändå lägre än när Tidöregeringen tillträdde. En mer positiv trend är att andelen behöriga lärare i grundskolan har fortsatt öka de senaste åren.
Tidöregeringen med Liberalerna i spetsen har lanserat en rad reformer inom skolan. En ny läroplan, mobilförbud och krav på skolbibliotek är några exempel. Vilken effekt det får på skolresultaten visar sig kommande år.
Klimatet: Utsläppen började öka igen
Trenden med sjunkande utsläpp bröts under Tidöregeringens tid. Det beror på att skatten på drivmedel har sänkts och inblandningen av biobränsle (reduktionsplikten) har minskat. Därför blev 2024 det första året på två decennier som utsläppen ökade som en direkt följd av politiska beslut. Tidöpartiernas motivering är att hushåll och företag behöver skyddas mot höga priser på bensin och diesel men åtgärden har kritiserats för dålig träffsäkerhet. Tidigare var Liberalerna emot den här politiken men numera är alla fyra högerpartierna överens. För Sverigedemokraterna är det en hjärtefråga. Utsläppen sjönk igen 2025 men alltså från en högre nivå. Enligt Klimatpolitiska rådet har möjligheterna att nå målen till 2030 försämrats med Tidöpartiernas politik.
Försvaret: Takten i upprustningen har skruvats upp
Efter Rysslands fullskaliga anfall på Ukraina uppstod en enighet som aldrig tidigare skådats i svensk försvarspolitik. Alla åtta riksdagspartier står nu bakom den upprustning som pågår i snabb takt. Försvarsbudgeten började växa redan under de tidigare S-regeringarna men utvecklingen har accelererat under den här mandatperioden. Anslagen till militären är i år nästan tre gånger så stora som när Tidöregeringen tillträdde. För att kunna öka takten ännu mer har samtliga partier enats om att låna pengar till upprustningen av totalförsvaret, både den militära och den civila delen. Hur detta ska finansieras i slutänden är fortfarande en öppen fråga som det kan bli konflikt om.
Bränslepriserna: En bergochdalbana mellan två krig
Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina 2022 skakade om världsmarknaden så att oljepriset sköt i höjden. Samtidigt ökade kraven i Sverige på att blanda in biobränsle i bensin och diesel (reduktionsplikten). Allt sammantaget gjorde att det blev väsentligt dyrare att tanka bilen. Löften om att pressa ner priserna blev en valvinnare för högerpartierna 2022, och under mandatperioden har de sänkt reduktionsplikten och bränsleskatterna i flera omgångar. Effekten blev att Sverige ett tag hade bland de lägsta priserna i Europa. Baksidan är att de svenska klimatutsläppen ökade. Nu har kriget vid Persiska viken lett till nya prisstegringar och Tidöregeringen har återigen sänkt drivmedelsskatterna, ett grepp som fått skarp kritik från ekonomer.
Elpriset: Effekterna av ny kärnkraft dröjer länge
Det genomsnittliga elpriset var klart lägre i fjol än när Tidöregeringen tillträdde 2022, men jämförelsen haltar. Då smittades den svenska elmarknaden av stigande priser på kontinenten som en följd av Ukrainakrigets utbrott. Effekten förstärktes av att flera svenska kärnreaktorer stängts ner och inte ersatts fullt ut av annan elproduktion.
”Ukrainaeffekten” avtog sedan. Tidöregeringen betalade ut elstöd och sänkte elskatten, men mekanismerna bakom priset är komplicerade. Inför årets val finns åter en prispress uppåt på grund av låga nivåer i vattenkraftens magasin och följdeffekter från kriget vid Persiska viken. Tidöregeringen har gett myndigheterna i uppdrag att effektivisera elsystemet. Man har också storsatsat på ny kärnkraft, men den elproduktionen ligger många år bort. Dessutom har utbyggnaden av vindkraften stannat av.
Vårdköerna: Återhämtning till läget före pandemin
Sjukvården är väljarnas viktigaste fråga, enligt DN/Ipsos opinionsmätningar. Bristande tillgänglighet är ett återkommande tema i debatten, något som i synnerhet Kristdemokraterna körde hårt med i valrörelsen 2022. Då hade vårdköerna vuxit under pandemin och KD-ledaren Ebba Busch lovade att kapa dem. I viss mån har Tidöregeringen lyckats med det. Andelen som fått en medicinsk bedömning i primärvården inom tre dagar är visserligen mer eller mindre oförändrad. Däremot är andelen som fått vänta mer än 90 dagar på operation betydligt lägre än för fyra år sedan. Antalet i kön till specialistvård som väntat mer än vårdgarantins 90 dagar har också minskat, enligt DN:s Fakta i frågan. Men i förhållande till tiden före pandemin har ingen tydlig förbättring skett.
Arbetslösheten: Stadig uppgång under mandatperioden
Arbetslösheten har varit en kontinuerlig huvudvärk för Tidöpartierna under hela mandatperioden. Oppositionen försitter sällan chansen att påminna om att det är 100 000 fler arbetslösa nu än när regeringen tillträdde. Tidvis har arbetslösheten legat nästan lika högt som under pandemiåren.
När mandatperioden nu går mot sitt slut ligger arbetslösheten fortfarande på historiskt höga nivåer. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning var arbetslösheten 6,5 procent i september 2022, jämfört med 8,7 procent i april i år. De senaste månaderna syns en tendens till en svag nedgång av arbetslösheten.
Tillväxten: Trögt för svensk ekonomi
Regeringen har kämpat i motvind hela mandatperioden med en utdragen lågkonjunktur som inte vill ge med sig. Den svenska tillväxten har stått och stampat och har bara vid ett tillfälle, 2024, tangerat det historiska genomsnittet på 2 procent. Jämfört med andra EU-länder har Sverige legat under genomsnittet.
Finansminister Elisabeth Svantesson har vid flera tillfällen flaggat för att utvecklingen är på väg att vända och att Sveriges BNP snart kommer att vara en av EU:s högsta. Men än så länge har förhoppningarna inte infriats och inledningen på det här året är också dyster. Enligt SCB minskade Sveriges BNP med 0,2 procent under det första kvartalet.
Skjutningar: Betydligt färre döda
Inför det förra valet gick en våldsvåg genom Sverige och dödliga skjutningar blev en följetong i mediernas rapportering. För den dåvarande oppositionen blev skjutningarna ett effektivt sätt att angripa S-regeringen och i Tidöavtalet är rättspolitiken ett av de mest omfattande kapitlen. Den förra S-regeringen hade påbörjat en del lagstiftning som de nya regeringspartierna sedan genomfört, men justitiedepartementet har samtidigt hållit en rekordhög reformtakt ända sedan Tidöregeringen tillträdde.
Antalet skjutningar har minskat mer än halverats under mandatperioden och fler döms till fängelse jämfört med tidigare. Däremot har antalet sprängningar gått åt andra hållet, med en successiv ökning under hela mandatperioden.
Skatter: Lägsta skattekvoten sedan 1970-talet
Att sänka skatten står alltid högt på agendan för en moderat finansminister. När Elisabeth Svantesson (M) lagt fram sina budgetar har skattesänkningar på såväl inkomst som arbetsgivaravgifter, konsumtion och sparande dominerat vad regeringen och Sverigedemokraterna har satsat på.
Skattekvoten i Sverige låg under 2025 på 40,5 procent, jämfört med 42,9 procent 2022. Det är den lägsta skattekvoten sedan 1975. En rad ytterligare skattesänkningar har trätt i kraft under 2026 så skattekvoten torde vara ännu lägre nu när mandatperioden närmar sig sitt slut.
Migrationen: Tydlig minskning av asylsökande
Migrationen är det enskilt största området i Tidöavtalet och även den fråga som prioriteras högst av Sverigedemokraterna. Antalet asylsökande har minskat tydligt under mandatperioden, från cirka 16 000 år 2022 till cirka 6 000 år 2025. Det är den lägsta siffran på flera decennier. Migrationsverket bedömer att den nedåtgående trenden kommer att fortsätta den närmaste tiden men inte alls i samma takt som de senaste åren.
Regeringen och Sverigedemokraterna har genomfört en rad åtgärder för att minska migrationen till Sverige. Även antalet uppehållstillstånd har minskat under den nuvarande regeringens tid vid makten, liksom hur många som beviljats svenskt medborgarskap.
Reallönerna: Återhämtning efter inflationschocken
Efter pandemin svepte en inflationschock över stora delar av världen och urholkade värdet på människors besparingar och köpkraft. Priserna steg betydligt snabbare än de nominella löneökningarna vilket i praktiken gjorde människor fattigare. Sedan regeringen tillträdde har reallönerna sakta återhämtat sig och köpkraften har därmed förbättrats. Regeringen brottas ändå med att de svenska hushållen inte vill konsumera i den utsträckning som krävs för att vända den utdragna lågkonjunkturen.
