På måndag överlämnar Elisabeth Svantesson regeringens sista budget för den här mandatperioden. Det är också sista chansen att lansera förslag som kommer att märkas direkt i medborgarnas plånböcker under valåret.
Och regeringen sparar inte på krutet. Det så kallade reformutrymmet är på rekordstora 80 miljarder kronor och därutöver ska nästan lika mycket tas från statskassan för att finansiera försvarets upprustning och stöd till Ukraina.
Det här är pengar som till största delen behöver lånas.
Hur mycket har Sverige egentligen råd att låna?
– Vi har starka statsfinanser som gör att statsskulden trots satsningarna bara kommer att öka med drygt en procentenhet fram till 2028. Det är ju för tider som de här man ska använda styrkan i statsfinanserna, säger Elisabeth Svantesson.
Men det är ändå pengar som ska betalas tillbaka?
– Ja, det är lån, men vi har goda förutsättningar att betala tillbaka det senare och minska skulden. Vår statsskuld är i ett EU-perspektiv enormt låg och därför kan vi göra detta.
Av reformutrymmet på 80 miljarder går drygt 50 till olika skattesänkningar. Några är tillfälliga, som sänkt matmoms och lägre arbetsgivaravgifter för unga, men merparten är permanenta.
– Lågkonjunkturen är utdragen och ska man bryta den så är det rimligt att ge en injektion. Permanent sänkta skatter på arbete är rimligt om man kan göra det och det kan vi. Det är rimligt både konjunkturellt och strukturellt.
Den största skattesänkningen handlar om ytterligare ett jobbskatteavdrag för dem som arbetar. Det blir det tredje jobbskatteavdraget under den här mandatperioden, vilket innebär att inkomstskatten sammanlagt sänkts med 40 miljarder kronor sedan Tidöpartierna tillträdde.
Finansministern talar gärna om att skattesänkningarna ger procentuellt mest till låg- och medelinkomsttagare men i kronor räknat går mest till dem med högre inkomster.
Ser du några problem med det?
– Det är fokus på låg- och medelinkomsttagare. Men alla som är hårt arbetande människor kommer att få mer pengar i plånboken. Jag tycker att det är väldigt rimligt att vi sänker skatten för alla.
Man köper inte mjölk och knäckebröd för procentsatser utan för kronor och ören, hur ser du på att det går mest till dem med hög inkomst?
– Fast det finns ändå ett tak i jobbskatteavdraget för hur mycket skatten sänks för höginkomsttagare. Och ta exemplet med en polis och en sjuksköterska med två barn. Med den här budgeten och de tre tidigare kommer de att ha 3 500 kronor lägre skatt i månaden.
När den här mandatperioden är slut kommer regeringen och Sverigedemokraterna att ha sänkt skatterna med cirka 100 miljarder kronor. Utöver jobbskatteavdragen handlar det bland annat om sparande, elskatt och drivmedelsskatt.
Är du nöjd med det?
– Ja det är jag. När man jobbar och sliter och betalar skatt ska man förvänta sig att få någonting tillbaka. Men det handlar också om att det är moraliskt rätt att inte ta ut mer skatt än vad som krävs.
Enligt finansministern finns det en föreställning hos många i Sverige att sänkta skatter står i konflikt med en bra välfärd.
– Tvärtom, på lång sikt är det så att en bra skattepolitik gör att kakan växer så att man har mer pengar till välfärden.
– För mig handlar det om frihet att kunna leva det liv man vill och använda sina pengar som man vill, men samtidigt ta ansvar för mig själv och för andra genom en stark välfärdsstat. Vi ska inte ta ut mer skatt än som behövs.
Samtidigt som regeringspartierna lägger fram stora skattesänkningar pågår en kraftig upprustning av det svenska försvaret. Samtliga riksdagspartier står bakom upprustningen och att den finansieras via lånade pengar. Det rör sig om cirka 300 miljarder kronor under de närmaste åren.
Hur ska de lånen betalas?
– Det kommer vi att återkomma till men det handlar om tillväxt på kort och lång sikt. Nu har vi låg tillväxt, hushållen är försiktiga och då tar inte tillväxten fart. Det är bara när ekonomin växer som vi får mer pengar, både till försvaret och till välfärden.
Sverige ligger under genomsnittet jämfört med andra EU-länder när det gäller tillväxt och så har det varit under samtliga år som den här regeringen har suttit vid makten.
Hur förklarar du det?
– I Sverige är det väldigt enkelt. Sverige är ett räntekänsligt land och när räntorna går upp till fyra, fem procent på kort tid så blir det enormt stora förändringar och då håller både hushåll och företag igen på konsumtionen
Men du har ju varit finansminister under den här tiden, hade du inte kunnat göra något för att tillväxten skulle bli bättre?
– Vi såg en återhämtning i slutet av förra året som var väldigt efterlängtad. Sen tog det bara några veckor och så kliver Trump in med sina tullar. Det spelar jättestor roll för Sverige men också för hela den globala ekonomin. Den amerikanska administrationen har påverkat svenskarnas ekonomi enormt.
En stor post i höstbudgeten är att matmomsen sänks tillfälligt från tolv till sex procent. Förslaget är att sänkningen ska gälla från den 1 april nästa år och fram till slutet av 2027. Kostnaden för statskassan beräknas till 16 miljarder kronor för nästa år.
Hur effektivt tror du det är för hushållen med en matmomsänkning på sex procent?
– Det här kommer att påverka människor. För vissa gör det mindre skillnad än för andra. Men att pengarna kommer ut i ekonomin är också en injektion i sig.
Är det här ett sätt att försöka köpa en valseger?
– Alla vill ju vinna val, men jag tror inte att man köper svenska väljare. Jag tror att många svenska väljare är bekymrade över sin egen ekonomi. Det har blivit tufft för många och vi vill göra något åt det.
Vilken finansminister tror du kommer att våga höja matmomsen igen?
– I grund och botten tycker jag om låga skatter. Men självklart måste vi återkomma till hur beskattningen av mat ska se ut efter december 2027. Det gäller både om det är jag eller någon annan som är finansminister. Just nu ser jag att det här är rätt väg att gå.
