Mycket står på spel när Moderaterna under sin pågående stämma i Västerås drar upp riktlinjerna för den kommande valrörelsen och nästa mandatperiod. M har ännu inte fått något lyft i opinionen trots att partiet leder regeringen och innehar statsministerposten.
En bärande del i M:s försök att locka fler väljare är att rikta in sig på plånboksfrågorna. De senaste årens höga inflation och lågkonjunktur har gjort svenskarna fattigare och det vill M avhjälpa med ett nytt ekonomiskt program.
Breda skattesänkningar för såväl privatpersoner som företag är inte oväntat huvudingredienser i det moderata receptet för att få fart på ekonomin, och finansminister Elisabeth Svantesson drog ned applåder från stämmodeltagarna när hon pläderade för lägre skatter:
– Vi vill förenkla inkomstskattesystemet och fortsätta sänka skatten för hårt arbetande svenskar.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) har lett arbetet med att ta fram den nya ekonomiska politiken. Han kallar det för den största skattereformen sedan 1990-talet.
– Det blir mer lönsamt att jobba, mer lönsamt att studera, att driva företag och det blir ett mycket enklare skattesystem, säger han.
I korthet går den nya skattepolitiken ut på att införa ett nytt avdrag – ”jobbavdraget” – som ska ersätta dagens system. Dessutom vill M att färre av dem med höga inkomster ska betala statlig skatt.
– Vi gör det enklare och kraftsamlar hela skattesystemet bakom arbetslinjen. Vi sänker skattesatsen för människor som jobbar men även marginalskatterna över hela inkomstskalan, säger Niklas Wykman.
Regeringen har redan sänkt skatterna med mångmiljardbelopp under den nuvarande mandatperioden. I den senaste budgeten gick drygt 50 av de 80 miljarderna av reformutrymmet till skattesänkningar.
Skattekvoten i Sverige är den lägsta sedan mitten på 1970-talet men Niklas Wykman framhåller att det ändå finns behov av att fortsätta sänka skatterna.
– Om vi tittar på hur det har gått för svensk ekonomi så har vi gradvis halkat efter. Då behöver vi fler som vill ta det där extra helgpasset och vi behöver bättre villkor för företag, säger Niklas Wykman.
Finansminister Elisabeth Svantesson pekar också på att marginalskatterna i Sverige är för höga.
– De är fortfarande över 50 procent och det tycker inte jag är rimligt. Man ska aldrig behöva betala mer än 50 procent på den sista intjänade hundralappen eller tusenlappen, säger hon.
Elisabeth Svantesson vill inte gå in på hur mycket den svenska skattekvoten bör sänkas.
– Men jag vill gärna sänka bolagsskatten så vi blir ännu mer konkurrenskraftiga och fortsätta sänka skatter för hårt arbetande människor. Min grundinställning är alltid att man inte ska ta ut mer skatter än som krävs för att göra det som behövs.
I den senaste budgeten lånar regeringen till de föreslagna skattesänkningarna, det vill säga ökar statsskulden. Enligt finansministern ska kommande skattesänkningar i första hand finansieras av omprioriteringar av statens utgifter.
– Vi har minskat biståndet, vilket ger många miljarder varje år. Vi har fasat ut ränteavdrag på blancolån. Vi har gjort en mängd saker som gör att vi kan lägga pengarna på annat, säger Elisabeth Svantesson.
Läs mer:
Barnfattigdomen i Sverige ökar igen: ”Alarmerande”
Miljardklyftan som splittrar oppositionen
