Detta är en recension. Skribenten svarar för åsikter i texten.
Hiphop
Skepta
”The fork and knife”
(Big smoke records/Epic records/Sony Music)
Redan under 2010-talet – grimens andra våg – var Joseph ”Skepta” Adenuga en rutinerad förebild. Någon att luta sig mot för yngre förmågor som Stormzy och Dave. Måhända inte gudfadern, men en pionjär som lyckades hålla sig relevant, ja, rentav på toppen.
Nya ”The fork and knife” har väntat på sig, trots att Londonrapparen pumpat ut låtar och samarbeten av varierande kvalitet. Men när Skepta återvänder med första soloplattan på sju år görs det knappast med vänsterhanden.
De femton spåren spänner över genrens alla tänkbara yttringar. Inledningen är stark. ”Secrets of patriarchy” blir en rivstart med dovt beat. ”Cold shower” är brithiphop 1A och ”Currency” har en snyggt stökig dimension. Singeln ”Pandora’s box” blir soundmässigt en slags fortsättning på ASAP Mob-samarbetet ”Put that on my set”, texten en uppgörelse med droger. Skepta den äldre, reflekterande.
Bortsett grimeklichéer (typ billiga verser med fotbollsspelare) känns det sällan otidsenligt. Däremot kunde plattan komprimeras lite, så hade återkomsten blivit mer solid. Allt är heller inte purfärskt. Singeln ”Gas me up (diligent)” släpptes i januari 2024, avslutande ”Victory lap” är en houserest från fjolårets Fred again-samarbete. Och varför ska ”Chippie” inkluderas – låten fanns ju med på Aya Nakamuras album i våras?
Oaktat detta, blir ”The fork and knife” ändå ett styrkebesked. Skepta binder inte bara ihop dåtid och nutid, han stakar också ut en framtid för en halvt insomnad grimegenre. Den introspektiva intensiteten i ”Revenge” (där han blinkar åt gamla hitlåten ”That’s not me”), retroaktiga ”Broken hearts” och posse cut-produktionen ”Belly” kan nog sällas till artistens finaste stunder. Framför allt är jag barnsligt förtjust i singeln ”Innocent smile”. Här skapar Skepta och Madness-Suggs en sensationell Londonfusion till Chase & Status hypnotiska drum’n’bass. Men på albumversionen har det tillfogats ett så kallat ”hidden track”. Obegripligt och synd.
Bästa spår: ”Revenge”, ”Innocent smile” (feat. Suggs och Chase & Status)
Läs fler skivrecensioner och andra texter av Gabriel Zetterström.
Läs mer:
Shygirls ”Swallow!” är en skiva att svälja hel
Vit Päls blandar gravallvar med trams och känslomässigt giftig smog