Europeiska ungdomar mellan 13 och 18 år spenderar i genomsnitt 4,5 timmar vid skärmen under skoldagar och 6,1 timmar på helgen, visar EU:s opinionsundersökning Eurobarometern. Och det är svenska ungdomar som har näsan i skärmen allra mest: mer än sju timmar under helgen.
Att barn och ungdomar väljer telefon och dataspel i stället för att leka utomhus, träffas fysiskt, läsa böcker och även ha tråkigt då och då oroar såväl föräldrar som politiker.
– Det finns robusta bevis för skadorna som sociala medier orsakar på en hjärna som utvecklas. Föräldrar kan inte bekämpa algoritmerna ensamma, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på torsdagen, när hon presenterade lagförslaget.
EU:s barnlag är långtgående och innehåller specifika regler för olika åldrar:
● Barn under 13 ska över huvud taget inte få egen tillgång till sociala medier och videoplattformar såsom Youtube och Tiktok.
● Mellan 13 och 15 år ska barn bara kunna ha ”mini-konton” kopplade till föräldrars sociala medier, som högst får användas en timme om dagen.
● Ungdomar mellan 15 och 18 får egen tillgång till plattformarna, utan tidsbegränsning och föräldrakontroll.
EU ställer också krav på att tech-bolagen anpassar sina tjänster för alla ungdomar. Det handlar bland annat om förbud mot beroendeframkallande funktioner som ”oändlig skrollning”, och krav på att de algoritmer som väljer ut vilket innehåll som visas utformas så att man undviker ”kaninhål”, där pojkar och flickor ibland kan serveras mer och mer våld, kroppshets eller självskadeinnehåll.
Kontona måste ställas in så att okända användare inte kan kontakta minderåriga.
Lagförslaget ska nu behandlas av EU-parlamentet och EU-ländernas regeringar, innan det kan klubbas och börja gälla i Sverige och övriga EU.
Reaktionerna från svenska EU-parlamentariker är generellt positiva men bland andra Moderaterna, Miljöpartiet och Centerpartiet lyfter frågor om integritet.
Enligt lagförslaget måste IT-företagen själva kontrollera användarnas ålder. Det kan ske med den app som EU utformat eller med nationella appar, såsom svenska Bank-id.
EU-appen fungerar så att användare skannar sitt id-kort en gång. Därefter fungerar appen som mellanhand mellan användaren och företagen. När en 16-åring vill skapa ett Youtube-konto, exempelvis, skickar Youtube en fråga till EU-appen om användaren är över 13, 15 eller 18 år, och appen svarar bara ja eller nej utan att avslöja andra personuppgifter.
Det innebär två problem: För att kunna kontrollera ungdomars ålder måste alla användare registrera sina personuppgifter någonstans. För det andra kan den informationen bli föremål för dataintrång.
– Vi har redan sett hur lätt hackare har att ta sig in i system. Det borde vara en varningssignal för alla som vill ansamla massiva mängder av data i Bryssel, säger Charlie Weimers (SD).
SD ogillar också att det är EU centralt, och inte EU-länderna, som agerar.
De flesta andra svenska politiker ser det tvärtom: Bara EU med sina 450 miljoner konsumenter har muskler nog att tvinga IT-jättarna att göra sina algoritmer mindre beroendeframkallande för barn.
– Det fungerar inte för enskilda länder att försöka sätta sig emot. Sociala medieplattformarna kan hota att lämna EU, men i slutändan är det en alldeles för intressant marknad, säger Tomas Tobé (M).
Läs också:
Slutskrollat för tonåringar i Australien
Trenden i EU: Begränsa ungdomars sociala medier