Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
De stod i timmar och väntade. Och de var många.
Omkring 800 000 fransmän kantade paradavenyn Champs-Elysées när ”la papamobile” (som det specialbyggda fordonet kallas på franska) rullade fram med Leo XVI, som vänligt vinkade till folkmassan.
Franska massmedier var på tårna. I direktsändningar, referat och analyser konstaterade de gång på gång att katolicismen inte alls är så död som många trott eller befarat.
Tvärtom, visade det sig.
Påven Leo XVI har under dessa fyra dagar åtnjutit något av rockstjärnestatus i Frankrike. Ett intryck som förstärks av att så många unga funnits i publiken.
Trots alla skandaler om sexuella övergrepp mot barn begångna av katolska präster har kyrkan lyckats locka till sig en växande skara konvertiter. Antalet vuxna som döps i katolska kyrkan i Frankrike var förra året 13 234, mer än en fördubbling jämfört med 2019.
82 procent av dessa konvertiter är under 40 år gamla.
Leo XVI uppmanade på måndagen dem och andra franska troende att kämpa för ett Europa präglat av fred och medmänsklighet – och varnade för riskerna med en kapprustningsspiral. Mässan, som hölls i Metz, var den sista under besöket.
Och i en av kyrkbänkarna satt Frankrikes president Emmanuel Macron.
Det satt långt inne.
Egentligen hade Macron velat ha ett klassiskt statsbesök, med sedvanligt pompa och ståt och ett av honom guidat besök i Notre-Dame. Han ville ta åt sig äran för återuppbyggnaden av katedralen med Leo XVI bredvid sig.
Men påven sade nej.
”Tidsbrist” löd det officiella skälet – fast det handlade om något annat.
Redan när katedralen återinvigdes i december 2024 nobbade föregångaren Franciskus en inbjudan från Macron. Han ska ha sagt till sina medarbetare: ”Jag vill inte åka dit och vara presidentens korgosse”.
Även nu lät Vatikanen meddela att påven visserligen avsåg att besöka Notre-Dame, men inte hade tid för Macrons guidning. Inte heller fanns det tid för de ceremonier, som militärparader och galamiddagar, som annars är förknippade med officiella statsbesök.
Ty detta var en apostolisk resa som skulle fokusera på de kristna församlingarna, enligt Vatikanen.
Det gjorde saken känslig för Macron.
Den sekulära traditionen, där man skiljer på stat och religion (”laïcité”), är stark i Frankrike. Och att presidenten och hans hustru gick på påven Franciskus mässa i Marseille år 2023 hade lett till hård kritik från vänster för att han inte tillräckligt hade respekterat republikens sekularism.
Denna gång avstod Macron från mässan på Champs-Elysées. Möjligen också för att han kände sig en smula försmådd.
Under besöket i Elyséepalatset på fredagen riktade påven ett par tjuvnyp mot honom och andra ledande politiker. Lagen om dödshjälp, som presidenten varit med och drivit fram, gick alldeles för långt, ansåg påven. Och AI, som Macron vill satsa på, riskerar leda till ett falskt ”maskinernas paradis”, varnade Leo.
Han riktade också indirekt kritik mot favoriten inför nästa års val, Marine Le Pen, för att hon vill förbjuda slöjor på offentlig plats.
– Rättvis sekularism (”laïcité”) kan inte vara att exkludera religion helt och hållet från det offentliga rummet, sade påven, som betonade att Frankrike i dag är ett land med många religioner och kulturella bakgrunder.
– Ett äkta fritt samhälle tvingar inte fram likformning, utan skyddar mångfalden av trosinriktningar och gynnar en etisk dialog som stärker den sociala sammanhållningen och undviker auktoritära tendenser, lade han till.
Trots det fanns Le Pen i folkhavet på Champs-Elysées dagen efter. En del kritik får man ta för att hålla sig väl med sina katolska kärnväljare, verkar hon ha resonerat.
Inför den avslutande mässan i Metz nådde även Emmanuel Macron och hans kommunikationsteam slutsatsen att han nog hade mer att vinna på att vara där än att hålla sig borta.
Så presidenten kröp till korset.
Av helt sekulära skäl, naturligtvis.
Läs mer:
Påven i Frankrike – vill förändra katolska kyrkans anseende