Estlands försvarsmakt flyttar permanent styrkor närmare den ryska gränsen för att stärka sitt försvar, rapporterar Financial Times. Styrkorna flyttas från Tapa, som ligger 130 kilometer från gränsen, till Jõhvi, bara 50 kilometer från gränsen.
– Det man tjänar på det här är att man kan rycka fram snabbare till gränsen, säger Johan Huovinen, lärare på Försvarshögskolan.
Utöver basen i Jõhvi byggs en ny bas i Narva, nära den ryska gränsen. Basen ska hysa 200 soldater permanent och ha plats för ytterligare 800 soldater om det skulle vara nödvändligt, enligt Financial Times.
Landets militära underrättelsetjänst bedömer det inte som sannolikt att Moskva kommer att inleda en fullskalig attack mot Nato inom de närmaste två åren. Samtidigt befarar man ett mindre angrepp för att ”testa” militäralliansens försvar.
Militären är särskilt bekymrad över att områden nära gränsen, som just ryskspråkiga Narva, skulle kunna bli måltavla för en rysk attack.
– Målet skulle ytterst vara att pröva Estlands nationella förmåga, men till syvende och sist också Natos förmåga, säger Johan Huovinen.
Huovinen bedömer att ett eventuellt ryskt anfall mot Estland skulle vara aktuellt först något år efter att Ukrainakriget är slut. Finland har tidigare varnat för att ryska trupper kan omgrupperas norrut när kriget är över.
– Man får se det här som estniska fortsatta förberedelser mot ett framtida ryskt hot, säger Johan Huovinen.
En sådan attack skulle vara begränsad, men ändå kunna innefatta såväl marktrupper som drönar-, robot- och flyganfall, eftersom man skulle behöva stoppa det estiska försvaret.
– Man skulle också kunna använda Östersjöflottan och skjuta mot en hamnstad, säger Huovinen.
Efter att ha bevittnat Rysslands krig i Ukraina har Tallinn konstaterat att ryssarna inte lättvindigt ger upp den mark de tagit kontroll över. För ett litet land som Estland är det en oroväckande slutsats, skriver Financial Times.
Natolandet Estland är samtidigt en av de medlemsstater som investerar mest i sitt försvar. Ungefär 5,4 procent av landets bnp beräknas gå till försvarsbudgeten i år, vilket är över Natos mål för 2035 och nästan det dubbla av den svenska siffran för 2026, 2,8 procent.
Estland har inget eget flygvapen och måste därför förlita sig på allierade. Nato har stridsflygplan utplacerade i såväl Estland som Lettland och Litauen.
Storbritannien, som har trupp i landet, har åtagit sig att öka antalet soldater på plats i Estland från 800 till 1 200 nästa år.
– Det är den stora garanten för Estland, att de har en stor nation i ryggen. De baltiska länderna är väl integrerade i Natostrukturerna, kanske mer än något annat land, säger Johan Huovinen.
Hur oroligt för en rysk attack bör Estland vara?
– Inte omedelbart livrädda men det är klart att man måste ta höjd, säger han.