Hur påverkar det här oljemarknaden?
Ett riktigt svar får vi sent på söndagskvällen, när oljemarknaden öppnar för första gången sedan de inledande bombningarna av Iran bekräftades. Redan nu finns dock indikationer på att det kan bli en kraftig reaktion den här gången. Den saudiska börsen inledde söndagshandeln på minus och den brittiska banken Barclays höjde till exempel sin prognos för Nordsjöolja till 80 dollar per fat på fredagen, bara för att prompt höja den igen till 100 dollar dagen därpå.
Sådana prisnivåer har inte synts sedan energikrisåret 2022, och kan bli kännbara för världsekonomin. Förutom oljepriset lär guldet, en klassisk säker hamn i geopolitisk oro, stiga när handeln öppnar igen.
Varför är det annorlunda den här gången?
Under de senaste åren har marknaden blivit bra på att svälja konflikter i Mellanöstern, så länge alla parter håller sig hyfsat inom de normala spelreglerna.
Den här gången handlar det om ett existentiellt hot för den iranska regimen, som är pressad nog att mer extrema svar plötsligt ser möjliga ut. Det inkluderar attacker mot andra energiproducenter i regionen, eller mot det viktiga Hormuzsundet i Persiska viken. Trafikdata indikerar att fraktfartyg har börjat samlas på båda sidorna av sundet, och flera stora fraktbolag har redan stoppat sina fartyg i området.
Varför är Hormuzsundet så viktigt?
Ungefär en tredjedel av den olja som transporteras till havs passerar här innan den kan skeppas vidare till kunder i framför allt Asien och Europa. Bara en dag med stillastående trafik skulle kunna få oljepriset att skjuta iväg mot 150 dollar per fat enligt uppskattningar från analyshuset Kpler. Det skulle vara mer än dubbelt så högt som snittpriset hittills i år.
Men det handlar inte bara om olja. Omkring en femtedel av den flytande naturgas som handlas i världen passerar här. Fri lejd genom sundet är avgörande för bland annat exporten från Qatar, en viktig och inte minst växande leverantör av gas till Europa.
Ett stängt Hormuz är kort sagt en mardröm för energimarknaderna.
Kan Iran stänga sundet?
Man har hotat, men aldrig tidigare försökt på allvar. En total blockad skulle vara förödande för det egna ekonomin, och riskera att reta upp allierade som storkunden Kina. Men den nuvarande hotnivån kan ändra den ekvationen. Ekonomin blir värd att offra om alternativet är utplåning.
Även utan en total stängning av sundet kan konsekvenserna bli kännbara. Under helgen har det räckt med att Iran varnat för att sundet i praktiken har stängts för att få trafiken att minska. Andra alternativ är att använda till exempel småbåtar, signalstörningsutrustning eller drönare för att trakassera och störa fartyg på väg genom sundet. Särskilt drönarattacker skulle kunna leda till mer utdragna problem eftersom de kan avfyras från små, mobila enheter med minimal kontakt med Teheran.
Vad kan omvärlden göra i sådana fall?
Det finns alternativ, även om de är begränsade. Både Saudiarabien och Förenade arabemiraten har oljeledningar att ta till. Men även dessa kan mycket väl bli föremål för attacker, och till exempel Irak och Qatar har inte alls samma infrastruktur.
Om trafiken bara störs, inte stoppas helt, är ett alternativ att trafiken får gå i konvojer som eskorteras av militärfartyg. Så gjorde USA till exempel för att hålla sundet öppet under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet.
Läs mer:
Ayatolla Khamenei är död
Ayatollan var en slug och kallblodig politiker
Magaprofiler kritiserar attacken: ”Vidrig och ond”
Attacken mot Iran: Detta vet vi
Detta har hänt i konflikten USA–Iran
