Mikael Franzén är spannmålsbonde utanför Örebro. För honom slår krisen i Mellanöstern dubbelt. Dels har drivmedlet till hans arbetsfordon blivit dyrare, dels påverkas han av brist och stigande priser på konstgödsel.
– Jag beställde dieselolja och fyllde på överallt innan priserna gick upp. Men nu vill jag hålla lagren fulla hela tiden, för jag tror att det kan bli ransonering på drivmedel här i Sverige. Det finns de som säger att det inte kommer att bli så, men jag är orolig, säger Mikael Franzén.
Han är inte ensam. Råvaruanalytikern Christian Kopfer har varnat för att det kan bli ransonering redan till sommaren. Vid en pressträff på torsdagen meddelar också regeringen att det inte går att utesluta, även om det inte finns några sådana planer i nuläget.
Klart är att det stängda Hormuzsundet redan har slagit hårt mot vissa företagare. Literpriset på diesel har gått upp cirka sju kronor i år. Det blir snabbt mycket när man har många arbetsfordon.
– Jag beställde nyss hem 15 kubik diesel. Det blir dyrt, konstaterar Mikael Franzén.
Att konstgödselpriserna har ökat med upp till 15 procent under våren, samtidigt som spannmålspriserna har gått ner, är inte heller en bra kombination för bonden.
– Den ekvationen går inte ihop. Det blir ett jätteproblem här, säger han.
Mikael Franzén har resurser så att han klarar sig till höstens skörd. Men han oroar sig för hur det ska bli nästa år. Dessutom ifrågasätter han hur Sverige ska kunna bygga beredskapslager i detta läge.
– Om vi inte kan odla spannmålen, då hjälper det inte att vi bygger beredskapslager. Vi kanske kan se till att vi kan tillverka gödsel i Sverige i stället, och se om vårt hus här, säger han.
Jesper Persson i Svenljunga suckar även han över de stigande priserna. Bränslekostnaderna för hans åkeri har ökat med cirka 100 000 kronor i månaden.
När det gäller de kommunala uppdragen har han fått höra att det kan bli aktuellt med stöttning. Svårare är det med de kortare transporterna, där man inte inkluderar drivmedelstillägg, så kallat DMT.
– Vi försöker till sista droppen att behålla samma prisbild. Vi har många småföretag och privatpersoner som kunder, och man vill ju inte fördärva för dem heller. Men det är svårt, säger Jesper Persson.
Till en del kunder har han redan gett ett fast pris sedan tidigare.
– Då vill man inte att det ska komma sedan som en överraskning att ”oj jäklar, detta blir dyrare”.
Åkeriet har viss hjälp av att man har några eldrivna lastbilar. Räckvidden lämnar en del att önska, men när drivmedelsbrist är aktuellt igen har de blivit en viktigare del av fordonsflottan. De bidrar dessutom till minskade koldioxidutsläpp, poängterar åkerichefen.
Förhoppningen är samtidigt att läget ska lätta i Mellanöstern. Släpper blockaden slipper Jesper Persson höja priserna, säger han. Än så länge har åkeriet tillräckligt i kassorna för att kunna klara av det, även om det blir kännbart.
– Det kommer att påverka mitt resultat som fanken när året är över.
Alla har det inte lika tufft.
Ingvar Lorensson, vd för Donsötank, berättar att efterfrågan på deras transporter av raffinerade produkter som bensin, diesel, flygbränsle och biobränsle har ökat.
Donsötank är ett familjeägt rederi med cirka 130 anställda. Basen finns på Donsö i Göteborgs skärgård och transporterna är inom Västeuropa. Totalt har rederiet fem fartyg, där tre går på längre kontrakt och två jobbar mot spotmarknaden, som styrs av tillgång och efterfrågan. Och det är de sistnämnda två fartygen som nu har fått ett ökat tryck.
– De högre bränslepriserna drabbar även oss, men efterfrågan på våra transporter har inte minskat, utan snarare tvärtom. Vi klarar de höga bränslepriserna på grund av att efterfrågan ändå är högre, säger Ingvar Lorensson.
Så ni går med vinst i situationen som är nu?
– Ja, det är svårt att säga exakt vad det beror på, om det är oro i marknaden som gör att vi transporterar fler laster. Men vi har inte drabbats negativt, det har vi inte.
Vd:n lyfter också fram att rederiet har köpt in moderna fartyg som har lägre bränsleförbrukning, vilket är till hjälp.
Utan problem är man däremot inte. Rederiet har mycket besättningspersonal som bor i Filippinerna och som nu har fått svårt med flyg och ökade flygpriser. Till det kommer också de ökade bränslepriserna och oron för andra i branschen som drabbas av blockaden i Hormuzsundet.
– Även om vi inte är i det området så känns det väldigt nära, med andra sjöfarare och anhöriga som är där. Det är fruktansvärt hemskt, säger Ingvar Lorensson.
Han oroar sig även för hur det kan bli på sikt, om flygandet minskar och människor inte kör i samma utsträckning på grund av bristsituationen och de höga priserna.
– Det såg vi tydligt under pandemin. Då låg de fartygen stilla. Vi hoppas verkligen att det inte går så långt.
