Veterinären är skyldig att anmäla en djurägare som inte ger sitt djur den vård det behöver. Samtidigt kanske djurägaren tvekar eller inte har råd med undersökningarna.
Den andra sidan av myntet är att vården till en del blivit så dyr på grund av ett annat hot: djurägare som anmäler veterinärer för att de missat sjukdomar eller gett felaktig vård.
– Det gör att det blir så kallad defensiv vård, säger Magnus Rosenquist, sakkunnig inom djursjukvård och tidigare bland annat direktör på Sveriges Veterinärförbund.
Defensiv vård innebär att veterinärer tar extra prover, beställer dyr bilddiagnostik som ultraljud eller magnetröntgen och gör omfattande utredningar – inte i första hand för att det är akut nödvändigt för djurets tillfrisknande, utan för att ha ryggen täckt.
– Jag tror inte det finns någon veterinär som skulle säga att man gör det där för att företaget ska tjäna så mycket pengar.
Men anmälningsplikten borde kunna avtalas bort, menar han. Man kan bestämma en nivå av vård som är rimlig.
– Genom att lägga sig på en grundläggande vård som kanske passar djurägarens plånbok skulle inte veterinären känna sig tvingad att genomföra den absolut dyraste totallösningen.
När man avtalat om en vårdnivå ska ingen av parterna kunna anmäla den andra, är tanken.
Fakta.Anmälningar av veterinärer och djurägare
● Under 2025 kom det in 16 032 anmälningar mot djurägare till länsstyrelserna. Det är rekordmånga. De anmälningar som veterinärerna ligger bakom har ökat de senaste åren.
● Drygt 80 procent av besluten om att omhänderta djur rör hundar och katter.
● Under 2025 kom det in 314 anmälningar mot veterinärer. Från 2023 till 2024 var det en stor ökning, från 234 till 321 anmälda fall. En majoritet frias i ansvarsnämnden, 2025 var det 35 disciplinpåföljder av 182 i sak prövade fall.
Fakta: Jordbruksverket, Veterinära ansvarsnämnden
Veterinärföretagens branschorganisation, Svensk Djursjukvård, är för förslaget.
– Vi tycker att det är toppen, det är ett jättebra förslag, så länge vården hålls inom ramen för ett sunt djurskydd. Varje veterinär måste kunna situationsanpassa vården till den individuella patientens förutsättningar, utan att riskera att få en erinran i Ansvarsnämnden, säger Emma Terander, branschansvarig.
Konkurrensverkets rapport kritiserade veterinärklinikerna för att inte ha prislistor på vanliga behandlingar. Enligt Rosenquist beror detta på att man vill ha flexibilitet i ekonomin.
– Ju mer frihet och luft man har i systemet, desto lättare är det att parera förändringar, inflation och överraskningar som sker under ingrepp, säger han.
Efter kritiken gick Svensk Djursjukvård ut med att klinikerna tar på sig att införa prislistor före årsskiftet, för det som är förutsägbart.
– Vi diskuterade det här i samband med Konkurrensverkets rapport. Men vi kommer aldrig att kunna säga exakt vad det kommer att kosta i förväg, eftersom man faktiskt inte vet innan man undersökt djuret, säger Emma Terander.
Enligt Emma Terander är 85 procent av djurägarna ”jättenöjda med sin veterinär och de tjänster de får” i undersökningen Svenskt Kvalitetsindex.
Branschen skjuter på DN Debatt tillbaka frågan till politikerna – varför inte sänka momsen, om man vill få ned kostnaderna? På en räkning på 40 000 kronor tillkommer 10 000 kronor i moms. Staten får in en dryg miljard i intäkter årligen.
– Vi skrev artikeln före valet, efter att alla politiker börjat veva om veterinärkostnaderna. En del av det var opinionsbildande, för att få igång en diskussion och få dem att prata med oss, istället för om oss. En momssänkning är inte en helhetslösning, men skulle vara ett steg på vägen säger hon.
Enligt djurskyddsorganisationerna skulle detta inte åtgärda priskarusellen. Inom några år skulle sänkningen ha ätits upp. Momsen bekostar dessutom veterinärutbildning, forskning, myndigheters arbete med djur- och djurvårdsfrågor samt distriktsveterinärerna.
– Det är också rättvist att djurägarna betalar för det här och att det inte belastar skattebetalare som valt att inte ha husdjur, menar Magnus Rosenquist.
Kritiken mot klinikernas höga priser menar Emma Terander är en fråga för respektive företag. Enligt Svensk Djursjukvård stiger de dock inte i samma takt som tidigare. 2025 var ökningen 3,9 procent, hävdar man.
– De uppgifterna kommer från våra medlemmar, när vi frågat dem hur mycket de höjde priset.
Samtidigt visar SCB:s officiella statistik att ökningen i genomsnitt var dubbelt så hög 7,9 procent det året. Enligt Emma Terander förklaras skillnaden av att SCB mäter ett begränsat antal behandlingar.
Hittills 2026 är kostnaderna upp i genomsnitt sex procent enligt SCB:s statistik. Prisökningarna fortsätter alltså i betydligt högre takt än inflationen.
Läs mer:
Veterinärpriserna har skjutit i höjden: ”Tillkommer ofta stora kostnader”
DN Debatt. ”Nu sätter vi stopp för chockräkningar hos veterinären”