Den senaste tiden har de långa marknadsräntorna globalt gått upp kraftigt i flera länder. Det har fått ringar på vattnet och påverkar Riksgälden, som är statens internbank.
Den ska bland annat ta upp lån för att täcka när statens utgifter är högre än inkomsterna. Det sker genom att ge ut statsobligationer och betala ränta för det. De är en del av den stora globala obligationsmarknaden med gigantiska summor i omlopp.
– Även våra långräntor har gått upp. Det är en konsekvens av att de globala marknaderna är så sammanflätade. Man får räkna med att stigande räntor i omvärlden så småningom driver upp räntorna här också, säger Karolina Ekholm, Riksgäldsdirektör.
I praktiken innebär det att Riksgälden måste betala en högre ränta när de ska låna upp pengar. Men Sverige är ändå lyckligt lottat med en låg statsskuld som gör att högre räntor inte slår lika hårt som för andra länder.
– Jag är glad att jag inte jobbar på skuldkontoret i Italien eller Frankrike, för det skulle jag nog tycka var en utmaning. Även USA och Storbritannien hade nog inte varit så roligt, konstaterar hon.
Fakta.Riksgälden
● Statlig myndighet med flera ekonomiska uppdrag.
● Är statens internbank.
● Ta upp lån och förvalta statsskulden.
● Ge statliga garantier och krediter.
● Säkra finansieringen av kärnavfall.
● Sköter insättningsgarantin och investerarskyddet som ska skydda konsumenters pengar och värdepapper
● Ansvara för statens hantering av banker i kris
Det finns farhågor för att den finansiella trovärdigheten hos svårt skuldsatta länder kan börja ifrågasättas. I USA har statsskulden gått upp till rekordnivåer.
– USA spelar en viktig roll därför att den amerikanska dollarn är reservvalutan i det internationella monetära systemet. Så börjar det bli svajigt på dollarmarknader, då kommer det att påverka aktörer i Sverige, säger Karolina Ekholm.
– Det skulle nog absolut drabba svenska banker till exempel som finansierar sig i dollar.
Om Sveriges låga statsskuld är en fördel så är vår litenhet en nackdel. Vid finansiella oroligheter tenderar investerare vilja lämna mindre marknader. Karolina Ekholm tror att det senare väger tyngre vid finansiell oro.
– Om man tittar på hur den svenska kronan utvecklas så är det i alla fall tydligt att vi är ganska långt från någon slags säker hamn. I den här globala ränteoron har vi inte sett någon tendens att det har gynnat Sverige, säger Karolina Ekholm.
Den senaste månaden har kronan försvagats med nästan fem procent mot dollarn som nu kostar över 10 kronor. Samtidigt konstaterar Karolina Ekholm att om det skulle bli en flykt från dollartillgångar kan bilden bli en annan.
– Vi har ingen erfarenhet av det så det återstår att se, säger hon.
Riksgälden kommer att behöva öka sin upplåning framöver. I den senaste prognosen, som kom i maj, beräknas underskottet för staten uppgå till 208 miljarder kronor 2027.
Just nu jobbar myndigheten med den nya prognosen som presenteras i november. Karolina Ekholm vill inte säga något om de nya siffrorna. Hon konstaterar att oklarheten kring regeringsfrågan gör att statsbudgeten kan dröja, vilket gör prognosarbetet svårare.
– Det vore fint om vi hade en budgetproposition eller åtminstone visste vad vi hade för regering. Det skulle ju underlätta för oss när vi, när vi gör vår prognos, säger hon.
Karolina Ekholm var under flera år statssekreterare rekryterad av den nuvarande statsministerkandidaten Magdalena Andersson.
– Vi träffas någon gång då och då, men det är inte som att vi umgås. Jag skulle inte dra mig för att ringa om det behövdes. Men jag skulle absolut kunna höra av mig till Ulf Kristersson också, säger hon.
En stor sak – räknat i miljarder – som kan hamna på Riksgäldens bord är en eventuell utbyggnad av kärnkraften. I senaste budgetpropositionen för 2026 föreslog regeringen en låneram om 220 miljarder kronor under perioden 2026–2045 för bolag som ska bygga ny kärnkraft. Till det ska läggas en riskreserv på 220 miljarder kronor.
– Vårt uppdrag handlar om finansieringen av de statliga lånen. Tanken är att staten ska låna ut pengar till ungefär den kostnad som staten har för sin upplåning. Så det blir en subventionerad ränta för bolagen, säger Karolina Ekholm.
EU ska så småningom pröva om det är förenligt med statsstödsreglerna. Riksgälden sitter också i en arbetsgrupp som tittar på hur man ska hantera avfallet efter ny kärnkraft.
– Vår roll är att föreslå för regeringen vad de ska sätta för krav på bolagen så de bygger upp tillräckliga resurser för att hantera de kostnader som kommer med avfallshanteringen, säger Karolina Ekholm.
Karolina Ekholm
Ålder: 61 år.
Uppväxt: Född i Täby. Uppvuxen i Uppsala och Lund
Familj: Make
Bor: Stockholm
Lön: 153 000 kronor i månaden.
Utbildning: Universitetsstudier i Uppsala och Lund. Doktor i nationalekonomi.
Karriär:
1996–2009: Forskat på Institutet för Näringslivsforskning, Handelhögskola och Stockholms universitet. Professor i nationalekonomi 2010
2009–2014: Vice riksbankschef.
2014–2019: Statssekreterare på finansdepartementet.
2019–2022: Professor på Stockholms universitet.
2022: Riksgäldsdirektör.
Läs mer:
Så påverkas Sverige av ränteoron
Gardera dig mot finansrysaren
Fem faror med höjda globala räntor