På sajten Wikifeet, där privatpersoner publicerar och betygsätter bilder på kändisars fötter, har modeexperten Emilia de Porets fötter fått nästan fem av fem stjärnor.
Men alla fötter väcker inte samma entusiasm, och enligt de experter DN talat med kan det vara klokt att tänka ett extra varv på när och hur man visar dem.
Den tydligaste riktlinjen enligt traditionella klädkoder är att fötter inte hör hemma på formella tillställningar, som bröllop, begravningar och fester i nivå med Nobelfesten.
– Vid sådana tillfällen kan det ses som respektlöst att visa fötterna, säger Emilia de Poret.
Men för den som ändå vill låta foten andas kan en slingback, alltså en sko som är öppen baktill, ofta med en rem, men täckt framtill, vara en kompromiss i uppklädda sammanhang.
– De tycker jag kan vara okej även på dop, bröllop eller begravning, fortsätter hon.
Även i jobbsammanhang finns vissa grundläggande hyfs som bör följas, berättar Annmarie Palm, som är expert på vett- och etikettfrågor på arbetsplatser.
Generellt har hon inget emot blottade fötter, men hennes viktigaste krav är att de som syns ska vara välskötta. Alltså inga spruckna hälar eller avflagnat nagellack.
– Det är inte speciellt trevligt att arbeta med misskötta fötter i synfältet. Men det är viktigt för en själv också. Det handlar om självaktning i någon form tycker jag, säger hon.
Utöver välvårdade fötter spelar även skorna in. Det handlar så klart om smak och tycke, men Annmarie Palms personliga gräns för vad som kan stretchas till ”stil” går vid flipflops.
– Det är helt okej att visa fötterna i fina sandaler eller sandaletter, men för mig räknas flipflops som strandskor och hör inte hemma på en arbetsplats, säger hon.
Men självklart skiljer sig riktlinjerna åt mellan olika yrken och arbetsplatser.
– På ett strikt kontor med kundmöten och affärskontakter är klädkoden ofta snävare än i mer avslappnade miljöer, säger hon.
Emilia de Poret håller med.
– Själv skulle jag aldrig gå på ett styrelsemöte i plastsandaler, men på ett kontor som mer är ett ”creative space” är det så klart helt okej, säger hon.
Samtidigt menar hon att frågan kring flipflops har blivit mer svårnavigerad eftersom de är trendigare än någonsin och, som hon uttrycker det, bärs av ”alla i modevärlden just nu”.
Därför menar hon att det i dag är betydligt mer accepterat att bära flipflops i flera vardagliga situationer än förr, som i kollektivtrafiken, på caféer eller enklare restauranger.
Men hon rekommenderar några små justeringar till finare middagar: helst en finare sandal eller, i alla fall, flipflops i läder. Även det som trendar nu – en flipflop med så kallad taxklack, fungerar enligt henne fint.
– I Sverige har restauranger nästan aldrig uttalade klädkoder, utan där handlar det snarare om oskrivna sociala koder för att visa respekt för sammanhanget, säger hon.
Även helhetsintrycket spelar in för att flipflops ska passera stilkollen.
– Om man älskar sina flipflops och vill göra dem till sin grej bör man tänka på helheten, och exempelvis klä upp dem till ett par snygga byxor och en blus, säger hon.
Dock är det skillnad på städer och städer. I större städer som New York skulle hon helt skippa flipflops.
– Då är det ohygieniskt, säger hon och syftar på avgaser och smuts.
Även Birkenstock-sandalen har gjort en resa från landet till stan, och till och med det som Emilia de Poret tror att vissa tycker är ”fruktansvärt fult” ses i vissa sammanhang som ett stilstatement: Birkenstock med strumpor.
Hon menar att detta faktiskt kan vara en bra kompromiss på arbetsplatser med ledigare klädkoder för den som inte vill visa fötterna men ändå vill välja en praktisk och bekväm sko.
Annmarie Palm är däremot tveksam.
– Det är möjligen okej, men det är ju inte så snyggt, säger hon.
Hennes främsta medskick som vett- och etikettexpert är att hon tycker att alla arbetsplatser bör ha en tydlig klädkod, även de som inte kräver formell klädsel.
– Det skapar trygghet och undviker osäkerhet, konstaterar hon.