Drönare kostar en bråkdel av luftvärnsmissiler, men så kallade interceptordrönare, som oskadliggör attacker från till exempel iranska Shahed-drönare, är högst effektiva.
Kriget i Iran har gjort många länder akut medvetna om vad en Shahed kan åstadkomma.
Ukraina, med unik spetskompetens efter flera års plågsamma erfarenheter av drönarkrig, ligger i långt gångna förhandlingar med flera länder, nu knappt två veckor efter det att Irankriget startade.
Dit hör Saudiarabien, som vill ha både interceptordrönare och utrustning för elektronisk krigföring, främst komponenter som stör signalerna till attackerande drönare. Affären är värd flera miljoner dollar om den går i lås, enligt Wall Street Journal.
Kiev ska på några dygn ha kontaktats av nära dussinet länder, främst bland gulfstaterna.
Men även supermakten USA för detaljerade diskussioner med Ukraina om de obemannade luftfarkosterna; Iran har riktat in sig också på amerikanska mål i Persiska viken.
Kort efter USA:s och Israels attacker på Iran skickade Ukraina såväl drönare som expertis till Jordanien för att skydda amerikanska intressen. Ukrainska specialister har rest även till bland annat Qatar, Förenade arabemiraten och Saudiarabien.
Även Washington har fått besök av en ukrainsk delegation från försvarsteknologiska företag.
Med USA är dock ingenting klart ännu, enligt Zelenskyj, som vet att amerikanerna kan vara nyckfulla.
Ukraina föreslog redan för drygt ett år sedan USA en affär, ibland benämnd the Drone Deal, där ukrainska drönare och amerikanska Patriotmissiler skulle ingå. Överenskommelsen roddes aldrig i hamn, men erbjudandet till amerikanerna kvarstår – och är minst lika relevant i dag, påpekade president Zelenskyj, i en frågestund med reportrar på Whatsapp, där DN deltog.
Där framhölls också att Ukraina har gott om kapacitet att producera interceptordrönare för export, bara man får finansiering.
– Vi är alltid öppna för samarbeten, men det är ingen hemlighet, fortsatte Zelenskyj, att Ukraina behöver akut förstärkning av sitt eget luftvärn – det vill säga fler Patriotmissiler.
Just nu är emellertid USA:s egen efterfrågan på Patriotsystemet hög, bara under Irankrigets första tre dygn förbrukade USA långt fler luftvärnsmissiler än Ukraina haft tillgång till på fyra år.
Från europeiska länder väntas Ukraina få runt 35 Patriotmissiler under våren, men det täcker inte det sextiotal man behöver varje månad för att försvara sig mot ryska attacker.
Kriget i Iran gör inte bara vapenleveranserna osäkra för Ukraina, även fredssamtalen har satts på vänt. Nästa runda planeras nu försiktigt till slutet av veckan, efter att ha skjutits upp. Schweiz och Turkiet har nämnts som tänkbara platser, sedan Förenade Arabemiraten plötsligt är beläget i ett utökat krigsområde.
I Ukraina väntar man, otåligt och lätt irriterat. I Kiev fick man varken förhandsinformation eller snabb återkoppling av det timslånga telefonsamtal mellan USA:s president Donald Trump och Rysslands dito Vladimir Putin som ägde rum i måndags, på Trumps initiativ. Samtalet handlade främst om situationen i Mellanöstern, men berörde Ukraina. I kommentarer efteråt upprepade Trump vad han ibland tidigare sagt – att Zelenskyj sitter med en dålig giv. Som förr låter uttalandet som ett eko av ryska talepunkter.
Om USA:s förhandlare – ledda av Steve Witkoff och Jared Kushner, också djupt involverade i Mellanösternfrågorna – inte har tid med Ukraina tycks det i dagsläget oklart vem som kan ta vid som medlare.
Läs mer:
Zelenskyjs desperata drag – gör en Trump
Ukrainas nya framgång kan hindra rysk våroffensiv
Därför kan EU inte andas ut om Orbán faller
