Elbilspremie
Vem som ska vara berättigad att få bidrag till att köpa elbil och hur stort bidraget ska vara, finns det olika åsikter om.
När den tidigare klimatbonusen slopades i slutet av 2022 möttes det av kritik från såväl miljö- som bilbranschorganisationer. Under 2025 föreslogs en ny elbilspremie, som fick arbetas om efter att EU riktat kritik. Det som gäller nu är bland annat att man ska bo i en landsbygdskommun, bo i ett område med begränsad tillgång till kollektivtrafik och ha en hushållsinkomst på upp till 80 procent av medelinkomsten. Bland annat M Sverige vill se en bredare premie och har pekat på att stora befolkningsgrupper lämnas utanför.
Kilometerskatt
Island har infört det och Storbritannien är på gång att göra det – en kilometerskatt för elbilar. Detta eftersom intäkterna från drivmedelsskatt minskat i takt med att färre väljer bensin- och diesel och i stället går över till elbil. Samtidigt behöver vägnätet underhållas, har man resonerat. På Island betalar man runt motsvarande 50 svenska ören per kilometer, i Storbritannien, där en sådan skatt kan vara på gång 2028, talas det om drygt 20 öre per kilometer. Även i Norge förs diskussioner.
I Sverige finns det ännu inga politiska beslut eller större diskussioner om att införa en sådan skatt, men frågan har utretts och experter har kommit fram till att det troligtvis kommer att införas även här. IVL Svenska Miljöinstitutet undersökte svenska experters syn på en kilometerskatt för personbilar. Ett 20-tal forskare, politiker och företrädare från näringsliv och organisationer ingick i panelen.
– De flesta av de tillfrågade tror att en avståndsbaserad skatt kommer att införas inom en tioårsperiod. Den största anledningen till detta är elektrifieringen, eftersom en ökad andel elbilar och laddhybrider kommer att skapa ett bortfall av skatteintäkter från drivmedelsskatter som behöver kompenseras för, sade biträdande projektledaren Cecilia Hult 2019.
Bristande vägunderhåll
Trafikverket har pekat på att det finns en underhållsskuld kring våra vägar men menar att satsningar ska beta av denna skuld efterhand. För 2025 höjdes anslagen för vägunderhåll och i den nationella infrastrukturplanen för 2026-2037 ges ytterligare höjda anslag för vägunderhåll.
Branschorganisationer som Transportföretagen och Svenskt Näringsliv har lyft fram påverkan på bland annat transporter och näringsliv och menar att satsningar på våra vägar behövs över lång tid och vikten av att intresset fortsätter, oavsett vilka partier som styr.
Priserna på drivmedel
Reduktionsplikten, nivån på den mängd förnybara bränslen som enligt lag ska blandas i bensin och diesel av leverantörerna, har sänkts under de senaste åren. I kombination med sänkt bränsleskatt har det lett till lägre bränslepriser. Därför är detta så klart en intressant fråga för den fossilbilsburna allmänheten att bevaka, huruvida ett parti vill sänka eller höja och därmed öka eller sänka priset vid pump. Här spelar så klart även klimatperspektiv in, huruvida man som väljare tycker att skatten ska sänkas eller höjas för att minska trafik och utsläpp.
Skrotningspremie
Fram till sista oktober 2025 gick det att söka en skrotningspremie på 25 000 kronor, för den som skrotade en äldre bil med förbränningsmotor och i stället skaffade en begagnad eller ny elbil. Denna premie uppdaterades under våren, från 10 000 till 25 000 kronor för att få fart på intresset.
Men intresset blev inte större för det och bara drygt 10 procent av de tillskjutna medlen användes, enligt statistik från Boverket. Om, och i så fall vad, som ersätter denna premie är oklart. Organisationer som M Sverige menar att ”det enda rimliga för att föryngra fordonsparken är en skrotningspremie utan krav på köp av elbil. Det skulle främja både miljön och trafiksäkerheten”.
