Finansministermatchen: Därför vill M och S fylla på din plånbok

Behöver verkligen hushållen politikernas stöd? Eller ska vi kalla det valfläsk?

– Det här handlar inte om att vi ger pengar. Det handlar om att vi ser till att människor får behålla mer av sin lön. Det tycker jag är det centrala – och att ansträngning ska löna sig, säger Elisabeth Svantesson.

– Det handlar om att fördela bördorna rättvist. Människor med höga inkomster har det bra i Sverige. Men det finns grupper, och inte minst barn, i det här samhället som har en situation som behöver tas på allvar, säger Mikael Damberg.

Båda sidor förväntar sig att en växande ekonomi ska ge utrymme för att genomföra deras respektive satsningar. Tidöpartierna har tvingats hantera en lågkonjunktur, men när mandatperioden nu närmar sig sitt slut syns en viss återhämtning. Det gäller tillväxten, men också arbetslösheten som under Tidöregeringens första tid steg nära nog till pandeminivåer.

Regeringens främsta recept för att få fart på ekonomin har varit olika tillfälliga stöd, som sänkt matmoms och sänkt skatt på bensin och diesel. Dessutom har hushållen fått rejäla stimulanser genom breda skattesänkningar.

Regeringen har delvis finansierat det här med lån – och det har fått påtagliga konsekvenser för statens finanser.

Moderaterna hävdar visserligen att statsskulden ”är lägre i dag, än den var med den senaste rödgröna budgeten”. Men det beror på vad man jämför med.

Sant är att statsskulden var högre 2020 än den var 2025, det senaste året som det finns definitiva siffror för. Till bilden hör att 2020 var ett mycket speciellt år. Pandemin medförde stora extraordinära kostnader, som det dessutom fanns bred enighet om i riksdagen. Redan 2021 sjönk skulden tillbaka till en nivå under den nuvarande, enligt Riksgäldens siffror.

Dessutom pekar Riksgäldens prognos för 2026 mot att när årets statsskuld summeras så kommer den att vara större än den var pandemiåret 2020. Skulden ser ut att 2027 närma sig budgetreglernas gräns, det så kallade skuldankaret.

Ett annat centralt mått för statens finanser är budgetsaldot, alltså om statens finanser går med underskott eller inte. Saldot har gått från ett plus på 164 miljarder kronor 2022 till minus på 196 miljarder 2026, enligt Riksgälden.

Detta är en av stridsfrågorna i finansministermatchen. Enligt Elisabeth Svantesson har det varit motiverat att lägga pengar på att stötta hushållen för att få fart på ekonomin.

– Det har handlat om att bryta konjunkturen så att människor får bättre köpkraft. Men framåt så är ju huvudskälet att skapa ekonomisk trygghet. Att vi låter människor behålla mer av sin lön och att det lönar sig bättre att jobba, säger Elisabeth Svantesson.

Socialdemokraternas Mikael Damberg beskriver i stället minussiffrorna som ett bevis för att Moderaterna inte har klarat av att upprätthålla budgetdisciplinen i Tidösamarbetet. S-kritiken handlar också om att stimulanserna kommit för sent och att återhämtningen i ekonomin därför tagit onödigt lång tid.

– Underskotten tränger undan pengar som vi behöver till sjukvården och skolan. Jag menar att det här är ett av regeringens stora misslyckanden. Det blir en uppförsbacke för alla partier oavsett vem som tar ansvar för Sverige framöver, säger han.

Några som är mycket bekymrade över statens finanser är experterna i Finanspolitiska rådet, som har i uppdrag att granska regeringens politik. De anser att staten lånar alldeles för mycket i stället för att göra nödvändiga prioriteringar. Den kritiken drabbar även S som ju är med på att bekosta försvarets upprustning med lån.

Men rådets ekonomer ser särskilt allvarligt på att Tidöregeringen i sin senaste budget lånade till skattesänkningar. Det riskerar enligt dem att underminera skyddsvallarna kring statskassan, det så kallade finanspolitiska ramverket. Och det är dessa skyddsvallar som gör att Sveriges statsfinanser fortfarande är starka jämfört med många andra länder.

Läs mer

Så går det för Sverige – efter fyra år med Tidöregeringen

Hur väljer du – taktikröst, plånboken eller hjärtefråga?