En av USA:s mest förbjudna barnboksfigurer är en kille med kritvita underkläder och böljande röd mantel. Dev Pilkeys serieroman ”Kapten Kalsong” har ideligen censurerats på amerikanska skolbibliotek för att han ifrågasätter auktoriteter.
Kalsonghjälten fogas till en fortsatt växande lista av böcker som är eller har blivit förbjudna. Boken har sällskap av bland annat Harry Potter, ”Hungerspelen”, ”V för Vendetta” och ”Huckleberry Finns äventyr”. Det är just svartlistade titlar som utgör kärnan i Knivstas nyöppnade bokhandel Banned books & co.
– Litteratur förbjuds världen över, bibliotek får hot på grund av vissa titlar och världens pressfrihetsindex pekar nedåt. Det vi gör blir en sorts beredskap, vi kan inte ta den fria litteraturen och det fria ordet för givet, säger Daniel Åhlin, en av bokhandelns fyra grundare när DN träffar dem bland travarna med böcker och sammetsfåtöljer.
Yran efter premiärhelgen, med över 300 besökare, har börjat lägga sig. Utanför affären vilar nu marstystnad. Det enda som hörs är knastret från det grus som snön lämnat efter sig när en vit lastbil kör in på den dåsande parkeringsplatsen.
– Vi behöver fylla på efter helgen, säger Carl-Marcus Gidlöf, som går ut för att möta chauffören.
Närmast kassan bildar två bokhyllor ett hörn. Gulsvart varningstejp klättrar nerför hyllisterna för att bilda en kvadrat på golvet. I hyllorna står litteratur som är, eller någon gång har varit, förbjuden, censurerad och bannlyst. Titlar som bränts på bål och litteratur som gjort att dess upphovspersoner fängslats, mottagit dödshot och mördats.
Här finns (bland annat) böcker om Nalle Puh, som nyligen förbjudits i Kina på grund av mem som likställer landets president Xi Jinping med den honungsälskande nallen. Idén till att öppna en bokhandel växte fram under Anders Herdevall Rydell, Daniel Åhlin, Carl-Marcus Gidlöf och Fredrik Viljesjös bokklubbstimmar.
– Egentligen var det våra barns mammor som var först med att ha en bokklubb, och vi kände oss lite utanför och startade en egen, säger Anders Herdevall Rydell, som berättar att de träffades för att deras barn går i samma skola.
De fyra grundarna av butiken driver egna företag inom musik, litteratur, journalistik, pr och organisationsutveckling. Till en början letade de efter en plats för ett kontorskollektiv och slog då till på en lokal vid Särsta torg i Knivsta. Samtidigt växte drömmen om att starta en bokhandel och en mötesplats i området. Under bokklubbens träffar återkom de ofta till förbjuden litteratur, vilket Anders Herdevall Rydell bland annat har behandlat i sin bok ”Boktjuvarna” från 2015.
– Förbjudna böcker är ett bevis på litteraturens kraft, att vissa böcker fortfarande anses vara så farliga att man vill hindra folk från att läsa dem, säger Anders Herdevall Rydell och fortsätter:
– Jag tror att litteratur är den konstform som tydligast speglar samhällets andliga utveckling. Det är där vi formulerar vilka vi är, våra tankar, idéer, fantasier och drömmar. Därför blir litteraturen någonting farligt i auktoritära system, där styren vill skaffa sig kontroll över människor, vad de tänker, vad de föreställer sig.
I USA har nästan 23 000 böcker plockats bort från statliga skolor sedan juli 2021, enligt amerikanska Pen. Läsåret 2024–2025 försvann 6 870 titlar från skolbiblioteken.
I Storbritannien lyder nyhetsrubrikerna: ”Bokförbuden i skolor eskalerar”. På en skola i Manchester har 130 titlar tagits bort under det senaste året. I Sverige är påtryckningar mot bibliotek fortfarande relativt ovanliga, men under 2025 rapporterades 17 fall av försök till otillbörlig påverkan, enligt en sammanställning från Svenska Pen, Svensk biblioteksförening och Dawit Isaak-biblioteket. I majoriteten av fallen riktades påtryckningarna mot hbtqi-böcker.
Tidigare har det rapporterats om hat och hot mot svenska bibliotek efter sagostunder med dragartister. I Norrköping fick mellanstadieelever inte låna serieromanen ”Gender queer” efter att föräldrar till en elev klagat på innehållet. Mårten Melins bok ”Så grymt skönt” plockades bort från en skola i Åstorp då en förälder tyckte att innehållet var olämpligt för sitt barn. Boken kom senare tillbaka till hyllorna, men först när en ny rektor börjat på skolan.
Den bok som sålde bäst under Banned books & cos öppningshelg var Jevgenij Zamjatins dystopiska roman ”Vi”. Boken bannlystes i Sovjetunionen när den kom ut på 1920-talet och ses som en föregångare till George Orwells ”1984” och Aldous Huxleys ”Du sköna nya värld”. Även de har censurerats på olika håll.
– I dessa böcker skildras totalitära styren som förtrycker både litteratur, åsikter och människor, säger Daniel Åhlin och fortsätter:
– Det blir väldigt paradoxalt när stater förbjuder dessa böcker. De tycker att det är farligt om folk börjar få upp ögonen för en förtryckande stat, vilket gör att man då plockar bort en bok som handlar om just det. Det är skrämmande meta.
För Anders Herdevall Rydell är svartlistning av böcker också en personlig fråga. År 2015 gav han ut sin bok ”Boktjuvarna”, som skildrar hur nazisterna stal miljontals böcker och plundrade hela bibliotek i ockuperade länder. Syftet då var ideologiskt: att äga det skrivna ordet.
Men när ”Boktjuvarna” skulle ges ut i Ukraina förbjöds den. Anledningen var att boken tar upp hur tiotusentals judar mördades i pogromer i Ukraina under 1920-talet.
– Då befann man sig redan i en krigssituation med Ryssland och ville inte öppna upp för sårbarheter i sin egen historia. Det var en berättelse som man inte kunde berätta i Ukraina vid den tidpunkten, säger han och fortsätter:
– Förbudet blev ett slagträ för ryska troll – de kunde använda det för att säga att ukrainarna blundar för sin historia.
Några år senare publicerades boken ändå i Ukraina, men då enbart översatt till ukrainska.
– När den gavs ut på ukrainska var det mer acceptabelt. Det känsliga var att den skulle finnas på ryska, eftersom man var rädd att ryssarna skulle använda historien emot dem.
Banned books & co säljer inte enbart förbjuden litteratur, utan också andra böcker och musik. I butikens vestibul står flera backar med kassetter, vinyl- och cd-skivor. Det är inte bara för att grundarna delar ett stort musikintresse, och för att Carl-Marcus Gidlöf själv är skivbolagsägare. Det vill uppmana sina besökare att bli mer analoga.
– Det är helt fantastiskt att det finns digital musik och litteratur, men det innebär ju också att vi ständigt kan övervakas. Att då läsa en fysisk bok blir en sorts motståndshandling, för det innebär att ingen vet vad du läser. Du är helt fri i ditt läsande, eftersom det är analogt, säger Anders Herdevall Rydell.
Daniel Åhlin fyller i:
– Vi vill visa att vi inte kan ta litteraturen för given. Vi vill bjuda in folk att plocka upp en bok, vilken som helst – det är en motståndshandling i sig.
Affären ska också vara ett slags vardagsrum på Särsta torg och samtidigt en tröskelsänkare till litteraturen.
– Enligt statistiken tappar vi många unga män som läsare. Och även folk i vår ålder. Vi vill visa att vi har gått ihop, skapat en liten bokklubb och sedan har gjort det här. Om vi då lockar med böcker som ansetts farliga så kanske en person som inte plockat upp en bok på ett tag gör det, säger Carl-Marcus Gidlöf.
Bokklubbsmedlemmarna, och numera kollegorna, går till disken för att öppna bokleveransen. Där i ligger ”Du sköna nya värld” av Aldous Huxley som skildrar en framtida stat där barn tillverkas industriellt. Förutom att boken förbjöds så fort den gavs ut i bland annat Australien och Irland räknas den också som en av USA:s hundra mest förbjudna böcker.
I paketet finns också Salman Rushdies ”Satansverserna”, som totalförbjudits i länder som Indonesien, Egypten, Bangladesh och Indien på grund av hädelse mot islam.
– Parallellerna blir tydliga när vi ser att det förbjöds massa böcker på 1930- och 20-talet då auktoritära vindar började blåsa upp. Och nu börjar fler och fler böcker förbjudas igen, säger Anders Herdevall Rydell.
Läs fler texter av Mina Asp Romefors här, och mer av DN:s litteraturbevakning här
