Hotet från havet
Hur kommer stigande havsnivåer att slå mot Sverige? DN skildrar konsekvenserna för människor, hus och ekonomi.
När havet stiger längs södra Sveriges kuster ökar risken för extremhändelser markant – tusentals bostäder i Sverige ligger i riskområden för översvämningar, har DN kunnat visa.
I värsta fall riskerar många som drabbas att bli utan ersättning från försäkringsbolag. Orsaken är ett undantag i det försäkringsskydd mot naturolyckor som ingår i hemförsäkringen: den täcker normalt sett inte skador som orsakas av erosion, alltså när havet sköljer bort sand, stenar och jord från kustlinjen.
– När havet stiger och tar med sig landmassor så krymper tomter och fastigheter kan skadas. Men det får man ingen ersättning för, säger Staffan Moberg, ledamot i Expertrådet för klimatanpassning som är knutet till SMHI.
Orsaken är att erosion betraktas som en ständigt pågående process. För att försäkringen ska gälla krävs att det är en plötslig och oförutsedd skada, men något som pågår kontinuerligt är inte att betrakta som en plötslig händelse.
Staffan Moberg påpekar att medvetenheten om undantaget är låg i Sverige – helt enkelt eftersom erosionsskador inte har varit ett stort problem historiskt.
Nu blir det dock ett växande problem.
I samband med extremt högvatten i samband med oväder kan havet ta stora tuggor av kusten – något som blev tydligt under stormen Babet hösten 2023, då vissa skåningar förlorade flera meter av sin tomt. Enligt Statens geotekniska institut (SGI), som kartlägger erosionsrisken i Sverige, är just Skåne särskilt utsatt för erosionsproblemen eftersom kusten på de flesta håll består av lösa sediment.
Nu står Sverige inför fler liknande – och kanske ännu värre – extrema händelser. DN:s kartläggning visar att havet vid vissa orter längs kusten i samband med oväder i framtiden kan stiga över två meter över det normala, även i relativt optimistiska klimatscenarier.
Det drabbar inte enbart den som faktiskt får vatten närmare tröskeln. De större riskerna kan leda till att försäkringsbolagen börjar differentiera premierna så att den som bor i riskområden får betala en betydligt högre premie, påpekar Länsförsäkringars naturskadeexpert Martin Hedberg.
– Jag tror att vi försäkringsbolag kommer att anpassa villkoren efter rådande omständigheter, säger han – även om han påpekar att naturskadedelen än så länge endast står för runt en tiondel av försäkringspremien.
På längre sikt syns också en annan risk: att vissa områden kanske inte går att försäkra alls för naturolyckor. I dagsläget finns lagkrav på att försäkringsbolagen ska erbjuda försäkring till privatpersoner, så kallad kontraheringsplikt. Men bolagen har en möjlighet att göra undantag från kravet om det finns särskilda skäl.
– Så småningom kan det stigande havet leda till att man hänvisar till det. Om samma plats utsätts för skador gång på gång, då kan man nog se det som godtagbara skäl att neka försäkring, säger Staffan Moberg.
Han får medhåll av Elvira Melin, hållbarhetssamordnare på försäkringsbolaget If.
– Vi har ett väldigt bra försäkringsskydd mot klimatrelaterade risker i Sverige och vår ambition är förstås att fortsätta ha det i framtiden. Men på lång sikt, om vi går mot ett värsta fall-scenario med snabb klimatuppvärmning och en klimatanpassning som släpar efter, kan vissa objekt bli svåra att försäkra, säger hon.
Det går dock att hålla nere riskerna, påpekar hon – dels genom att minska utsläppen av växthusgaser, dels genom att satsa på klimatanpassning. Hon jämför med Danmark, där regeringen nyligen gick ut med att den satsar motsvarande 22 miljarder svenska kronor på att skydda landet mot det stigande havet.
– Danmark står inför stora risker med havsnivåhöjningen. Vi skulle absolut kunna lära oss mycket av hur de arbetar med den här frågan, säger hon.
Martin Hedberg på Länsförsäkringar påpekar dock att man inte kan anpassa sig till allt.
– Det här är en ny sorts risk som vi som civilisation tidigare inte har behövt tänka på. Vi kan helt enkelt inte bygga bort alla risker som vi står inför, det behöver vi inse, säger han.
