Att kärnkraft är en nödvändig del av ett framtida fossilfritt energisystem framförs ofta i debatten. Den extrema hettan i Europa i sommar visar samtidigt hur sårbar energikällan kan vara för klimatförändringarna. Ungern och Rumänien har tvingats stänga sina kärnkraftverk eftersom floden Donau har sjunkit till så låga nivåer att reaktorerna inte kan få det kylvatten de behöver. Även Frankrike har fått stänga av reaktorer på grund av för höga temperaturer i vattnet i floderna Rhône, Garonne och Meuse.
”Om reaktorernas kylvattenförhållanden når relevanta gränsvärden stänger kärnkraftverksoperatörerna dem för att uppfylla kraven på drift och säkerhet och skydda utrustningen vid anläggningen”, skriver Kazuyuki Nagasawa, tillförordnad sektionschef vid avdelningen för säkerhet vid kärnkraftsanläggningar inom FN:s atomenergiorgan IAEA:s avdelning för kärnsäkerhet i en kommentar till DN.
Kylvattnet behövs framför allt för att reaktorerna ska kunna producera el, men också för att kyla härden och garantera säkerheten om en reaktor behöver stängas av.
– Det krävs mycket mindre vatten för att kyla en reaktor som inte är i drift jämfört med en som är i drift. Man stänger av driften för att man vill ha goda marginaler för att kunna göra det, säger Henrik Hellberg, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Det är inte bara själva reaktorerna som kan påverkas av för höga vattentemperaturer.
– Kärnkraftverket tar in väldigt stora mängder kylvatten och släpper sedan ut motsvarande volymer uppvärmt vatten. Det kan bli ett problem för ekosystemen, säger Per Högselius, professor i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan KTH i Stockholm.
Hur varmt vattnet som släpps ut får vara regleras i miljölagstiftningen.
– I Frankrike händer det ofta att man tvingas stänga ner eller dra ner på effekten för att inte göra sig skyldig till miljölagbrott, säger Per Högselius.
Per Högselius är redaktör för boken ”The Nuclear-Water Nexus” som gavs ut förra året.
– Boken handlar om hur kärnkraft och vatten hänger ihop, och vad konsekvenserna blir av att kärnkraften är väldigt beroende av vatten, säger han.
Alla kärnkraftverk i Sverige hämtar sitt kylvatten från havet, och de är därför inte lika utsatta som de avstängda reaktorerna i Ungern, Rumänien och Frankrike. Men även vid kusten kan kärnkraften vara sårbar för ett varmare klimat. Enligt en rapport från Nuclear Energy Agency (NEA), OECD-ländernas samarbetsorganisation i kärnenergifrågor, kan klimatförändringarna framför allt påverka kärnkraften genom högre temperaturer i luft och vatten, stigande havsnivåer samt mer varierade och extrema väderhändelser, som torka, översvämningar, stormar, orkaner, tromber, tsunamier och åskoväder.
Stigande havsnivåer är än så länge inget hot mot kärnkraften i Sverige.
– I dagsläget är landhöjningen högre än hur mycket havet stiger, säger Henrik Hellberg på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Men det finns annat som kan drabba kustnära kärnkraftverk. I början av augusti fick flera reaktorer i Gravelinesverket i norra Frankrike stängas av eftersom maneter hade täppt till kylvattenpumparna.
– Det är ett klassiskt problem. Det hände tidigt i Ringhals historia. Man hade väldiga problem med maneter och fick bygga om kylvattenintaget, säger Per Högselius.
Han ser även andra möjliga scenarier som skulle påverka driften.
– Om det blir en gigantisk algblomning eller ett oljeutsläpp precis utanför ett kärnkraftverk så kan man kanske inte ta in de stora mängder kylvatten som man behöver, säger han.
Kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan 2011 orsakades av en tsunami som slog ut reaktorernas kylsystem. Risken för tsunamier i Sverige är mycket liten.
– Men olyckan fick enorma konsekvenser för hur man tänker kring vad som kan hända till följd av extrema händelser. Till exempel att det inte finns elektricitet tillgänglig för att driva kylvattenpumparna, säger Per Högselius.
Det ledde till att Strålsäkerhetsmyndigheten införde krav på oberoende härdkylning, så att härden kan kylas även vid elavbrott.
– Ett möjligt scenario är att det uppstår en stor skogsbrand runt hela Forsmarksområdet som gör att elförsörjningen till kärnkraftverket kopplas bort och man inte kan driva de normala kylvattenpumparna, säger Per Högselius.
– I ett sådant läge har man olika möjligheter till reservkraft som kan få ner reaktorn till ett säkert läge och behålla den där. Sedan får man försöka att återansluta till näten så fort som möjligt, när det går, säger Henrik Hellberg.
Klimatförändringarna utsätter kärnkraftverk för helt andra påfrestningar än när de byggdes under 1970- och 80-talet.
”För planering, design och drift av energiinfrastuktur blir det allt viktigare att se bortom historiska klimatdata och bättre förstå hur klimatförändringar kan påverka och öka osäkerheten kring vattentillgång, temperatur, torka, översvämningar och extrema väderförhållanden under infrastrukturens livstid”, skriver Kazuyuki Nagasawa på IAEA till DN.
Enligt Teodora Vollmer, professor i kärnkemi vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, har brister i det arbetet bidragit till att reaktorerna i Ungern och Rumänien behövde stängas av.
– De har inte gjort planerat underhållsarbete enligt tidtabellen. De skulle ha grävt nära kärnkraftverken för att skydda sig mot låga vattenflöden. Det har Bulgarien gjort, och de har inte haft samma problem som Rumänien och Ungern, säger hon.
Tidigare i augusti meddelade även Bulgarien att de planerar att dra ned på kapaciteten med ungefär tolv procent i landets enda kärnkraftverk, som också tar sitt kylvatten från Donau, på grund av de låga vattennivåerna.
Teodora Vollmer och Kazuyuki Nagasawa är överens om att det är möjligt att bygga kärnreaktorer som klarar av ett varmare klimat och vattenbrist, till exempel så kallade små modulära reaktorer, som behöver mindre kylning, och reaktorer som kyls med andra ämnen, som bly eller flytande natrium.
– Det finns definitivt lösningar, säger Teodora Vollmer.
Läs mer:
Så slår torkan mot Europas floder
Kärnkraftsolyckorna ändrade synen på säkerhet