Under tisdagen tog justitieminister Gunnar Strömmer (M) emot slutbetänkandet av utredningen om sänkt straffmyndighetsålder. Regeringens särskilda utredare Gunnel Lindberg föreslår en sänkning från 15 till 14 år när det gäller grövre brott med minst fyra år på straffskalan. Dessutom föreslås att åldersänkningen ska vara tidsbegränsad.
– Vi föreslår en reglering under fem år för att sedan få en möjlighet att utvärdera och se om det här var en rimlig lösning, sade Gunnel Lindberg under pressträffen.
Bakgrunden till förslaget är att allt fler yngre involveras i kriminalitet.
– Den allvarliga brottsligheten i samhället går längre ned i åldrarna, och också personer under 15 år i alltför hög grad gör sig skyldiga eller misstänks för att vara delaktiga i väldigt allvarliga brott, sade Gunnar Strömmer.
Redan under söndagskvällen förklarade justitieministern i SVT:s Agenda att han ville se en sänkning av straffmyndighetsåldern. Efter överlämningen av utredning tror han att det blir en diskussion kring hur detta ska gå till.
Anna Dorrian, påverkansansvarig på organisationen Barnens rätt i samhället (Bris), delar utredningens bild av att situationen är allvarlig, men ställer sig kritisk till förslaget som tagits fram.
– I ett sånt här allvarligt läge är det extremt viktigt att man vidtar de åtgärder som faktiskt ger effekt. Och forskning ger inte stöd för att en sänkning av straffmyndighetsåldern kommer att leda till att kriminaliteten minskar, säger hon.
Det tas också upp av utredaren som en av förslagets nackdelar.
– Det finns inte heller något vetenskapligt stöd för att en sänkning av straffbarhetsåldern skulle leda till minskad brottslighet, sade utredaren Gunnel Lindberg under pressträffen.
Anna Dorrian lyfter kritiken som Sverige mottog av FN:s barnrättskommitté 2023. I deras granskning vädjade kommittén att straffmyndighetsåldern inte skulle sänkas och betonade att åtgärder mot barn i kriminalitet inte fick ske i strid med barnkonventionen.
Bris ser hellre preventiva åtgärder för att förhindra att barn hamnar i kriminalitet från första början.
– Det som ger effekt är att barnen tas ur de kriminella sammanhang de är i och får rätt vård, stöd och behandling för att komma ur kriminalitet. För det är vad som ger effekt, säger Anna Dorrian.
I Danmark har liknande sänkning av straffmyndighetsålder prövats. År 2010 sänktes åldern till 14 år, för att två år och ett maktskifte senare höjas igen till 15 år. Enligt David Sausdal, kriminolog vid Lunds universitet, gav Danmarks åldersminskning ingen effekt. Han säger att fängelsestraff i sig oftast är ineffektivt som brottsbegränsande åtgärd.
– Det var vad man också vad man såg här, säger han.
Det är svårt att veta exakt varför sänkningen av straffmyndighetsåldern inte fick önskad effekt i Danmark, enligt David Sausdal. Men utvärdering efteråt visade inte på någon brottsminskning.
Situationen är allvarlig i Sverige och kriminaliteten går ner i åldrarna. Bör inte detta reflekteras i att straffmyndighetsåldern sänks?
– Det är mindre resurskrävande om man lyckas med att få folk att bete sig innan de begår brott. Det är en sanning som alla borde känna till.
Läs mer: Utredare föreslår sänkt straffålder till 14 år – men inte för alla brott