Migrationsminister Johan Forssell (M) var i november i Damaskus för att diskutera vad som behövs för att få Syrien att ta emot egna medborgare som ska utvisas från Sverige.
– Vid besöket tog vi i hand på att vi skulle inleda ett samarbete, och det är oftast väldigt praktiska frågor. Det handlar om att kunna utfärda resehandlingar och fastställa identitet, säger Forssell.
Bland dem som regeringen vill se utvisade finns 155 brottsdömda syrier.
– Det är ofta väldigt allvarliga brott, säger Forssell.
– I dag kan vi inte verkställa utvisningarna för att personerna inte vill åka hem.
För att utvisa de som motsätter sig utvisning, krävs ett mottagarsystem i detta fall i det svårt krigshärjade Syrien.
Delegationen som Forssell hoppas ska komma till Stockholm i närtid, beskrivs som en teknisk delegation bestående av tjänstemän. Den ska bland annat träffa personer på Migrationsverket och Polismyndigheten, för att se hur Sverige arbetar med migrationsfrågor.
Regeringen beslutade den gångna veckan att avsätta tre miljoner kronor 2026 för att Migrationsverket ska utföra en förstudie och ”relationsbyggande” aktiviteter med syriska aktörer. I den summan ingår pengar till delegationens resa till Stockholm.
Kan Sverige komma att använda biståndspolitiken för att Syrien ska ta emot de som utvisas?
– Vill man ta emot svenskt utvecklingsbistånd är det viktigt att man också lyssnar på Sveriges intressen. Det kan naturligtvis bli fråga om det också, säger Forssell.
Han tillägger att det inte handlar om att villkora humanitärt bistånd.
Syrien är ett prioriterat land inom regeringens återvändandearbete. Somalia är också prioriterat och på regeringens lista finns 56 brottsdömda somalier som ska utvisas. Sverige har även, tillsammans med EU-kommissionen, bjudit in företrädare för talibanregimen i Afghanistan till samtal i Bryssel om hur afghanska medborgare ska kunna utvisas från EU.
Enligt Forssell finns cirka 200 brottsdömda afghaner i Sverige med utvisningsbeslut.
