Förändringen av det svenska underrättelsesamhället startade i fjol, när utredaren Carl Bildt föreslog att Sverige skulle inrätta en civil underrättelsetjänst.
Den har fått namnet Myndigheten för utrikes underrättelser, MFU, och för att ge den verktyg har en ny utredning kommit med förslag på lagändringar.
En av förändringarna är att MFU ska ta över hanteringen av kvalificerade skyddsidentiteter.
Det innebär att skapa falska identiteter, som pass, körkort och uppgifter i folkbokföringen för att dölja och skydda svenska underrättelseofficerare på uppdrag utomlands.
Arbetet sker i det topphemliga Kontoret för särskild inhämtning, KSI, som får använda särskilda metoder i sitt underrättelsearbete. KSI:s personal kan värva agenter och uppgiftslämnare utomlands för att få fram uppgifter av betydelse för svensk säkerhet.
KSI finns i Försvarsmakten, men ska flytta till den nya underrättelsetjänsten, som ska starta 2027. Därför anser utredarna att besluten om skyddsidentiteter också ska flytta från Försvarsmakten till MFU.
Men det väcker stark kritik i Försvarshögkvarteret.
I ett remissvar varnar flera höga chefer för att förslaget begränsar underrättelsearbetet. Försvarsmakten anser att det är nödvändigt att man får behålla besluten om kvalificerade skyddsidentiteter och inhämtning med särskilda metoder.
”I detta yttrande är denna punkt särskilt viktig” skriver Försvarsmakten, som lämnat in en hemlig bilaga med argument.
Militära spioner med dold identitet behövs för att kunna ta in uppgifter om omvärldsutvecklingen. Försvarsmakten ska bland annat bidra till så kallad strategisk förvarning, att vara en larmklocka som varnar regeringen för hot, krig och konflikt.
Men skyddsidentiteterna behövs också i det säkerhetsarbete som ska skydda svenska trupper på uppdrag i utlandet, menar Försvarsmakten.
Officersförbundet håller med i sitt remissvar och pekar på ”betydande säkerhetsrisker för den enskilde, både i tjänsten och i privatlivet”.
Flera andra remissinstanser har också riktat kritik mot en del av de lagändringar som ska bädda för Myndigheten för utrikes underrättelser.
MFU ska till exempel få rätt att köpa vapen, ammunition och krigsmateriel för upp till 200 miljoner kronor, utan upphandling. Konkurrensverket vill se en tydlig avvägning mellan säkerhetsintressen och risken för korruption.
Läkemedelsverket saknar en tydligare motivering till förslaget om att vissa anställda i den civila underrättelsetjänsten ska få hantera narkotiska preparat.
FRA, Säkerhetspolisen och Försvarsunderrättelsedomstolen vänder sig mot att MFU inte ska stå under tillsyn enligt Säkerhetsskyddslagen.
Myndigheten för utrikes underrättelser ska ligga under utrikesdepartementet. Den ska varna för yttre hot och ge regeringen en bred omvärldsbild som stöttar säkerhets-, försvars- och utrikespolitiken.
Det kan vara hemlig information om pågående konflikter, hotande krig, terror, cyberattacker och massförstörelsevapen. Men myndigheten ska även kunna kartlägga utländska militärer och ledande personer.
Fakta.Sveriges underrättelsetjänster
Det finns flera underrättelsetjänster som tillsammans ska bidra till Sveriges säkerhet. De främsta är:
Must, den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, som i dag är både militär och civil utrikestjänst. Den ska stötta regeringens utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik.
FRA, Försvarets radioanstalt, som signalspanar för att kartlägga utrikes förhållanden som kan hota Sverige och svenska intressen.
Säkerhetspolisen, Säpo, som är nationell säkerhetstjänst och ska skydda mot bland annat spionage från främmande makt och terrorism.
Läs mer:
Mustchefen positiv till nya spionmyndigheten
Ny underrättelsetjänst ska vara klar 2027
