Enligt uppgifter till CNN från underrättelsekällor planerar Kina att sända vapen till Iran, något som går stick i stäv med landets roll i att förhandla fram vapenvilan mellan Iran och USA.
Det ska röra sig om handhållet luftvärn, som kan användas mot lågt flygande luftfarkoster. Vapnen skulle föras in via tredje land, för att kringgå sanktioner. Den rådande vapenvilan kan också komma att användas av Iran för att förstärka sina vapenförråd, enligt uppgifterna.
Tidigare har andra uppgifter om hur Iran får stöd av Kina kommit, som gällt iranska fartyg lastade med kemikalier som behövs för att producera fast bränsle till ballistiska robotar. Skeppen anlände till hamnstäder i Iran från Kina i förra veckan.
Iran uppges också bland annat använda sig av den kinesiska motsvarigheten till satellitnavigationssystemet gps, Beidou, för att styra sina ballistiska robotar mot mål i Israel och mot amerikanska mål i området. Gps är amerikanskt och kan stängas av eller störas ut, vilket skulle göra vapnen blinda. Att de använder sig av Beidou i målsökningen ska också styrkas av att robotarna fått en mycket hög precision.
Det nära samarbetet mellan Kina och Iran befästes genom ett avtal 2021, som bland annat berör ekonomin, militären och it-teknik, enligt en amerikansk kommissionsrapport.
Kinas köper en mycket stor del av oljan från Iran, och har gjort det under en lång tid i strid med internationella sanktioner. Ett sätt att göra det på är byteshandel, där kineserna bygger infrastruktur i Iran, och får olja i retur.
– De använder också till exempel Malaysia som mellanled för att märka om ursprungsdokument. Märkligt nog exporterar Malaysia mer olja än vad landet producerar, och officiellt importerar Kina nästan ingen olja alls från Iran, säger Asienexperten Kristina Sandklef.
Att Kina framställer sig självt som ett fredsälskande land som vill ha en fredlig värld, och samtidigt gör något helt annat är typiskt för kinesisk utrikespolitik, menar hon. Ett fritt och demokratiskt Iran är ett mardrömsscenario för Kina.
– Därför är det så viktigt att granska vad de faktiskt gör. Kina ser sig på allvar som en utmanare till USA:s militära hegemoni. Nu börjar man allt mer tala om KRINK, Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea, ungefär som man talade om BRICS-länderna tidigare, säger Kristina Sandklef.
Den nuvarande situationen med strypt bränsletillgång är ett scenario som Kina förberett sig för länge, eftersom man tidigare analyserat riskerna med att all olja importerats genom Malackasundet.
– Det här något man byggt bort genom pipelines från Centralasien, Ryssland och Myanmar. Kina har också tre månaders oljereserver, vilket är gigantiskt med tanke på hur stort landet är, säger Kristina Sandklef.
Samtidigt som Kina arbetat långsiktigt och strategiskt agerar USA kortsiktigt och impulsivt, genom presidenten Donald Trump.
Hon pekar på hur denne snabbt fick backa från de höga tullarna mot Kina som han slog till med för ett år sedan.
– Där har Kina ett effektivt vapen, genom de sällsynta jordartsmagneterna. Det räckte med att Kina införde restriktioner på exporten, och senare hotade med att förbjuda export för militär användning, för att USA skulle backa.
Det är därför inte oväntat att Kina törs utmana USA med nålsticken i Irankriget.
– Frågan är vilket av länderna som har överläget, säger hon.
Läs mer:
Kina uppges i hemlighet ha pressat Iran till avtalet
