Brandattentat, cyberattacker, kapade undervattenskablar, drönarlarm och spionage – hybridkrigföring mot Europa tar sig många olika uttryck.
Attentatsförsöket mot flygplatsen i tyska Leipzig i början av augusti utgör en ny sorts fara, enligt Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt.
En drönare bestyckad med en sprängladdning tog sig in på en särskilt känslig del av flygplatsen som är ett nav för militärt stöd till Ukraina, med närvaro av Nato och den tyska försvarsmakten.
”Kamikazedrönaren” var konstruerad för att inte upptäckas av anti-drönarsystemen. I stället ska den ha hittats av en alert busschaufför i närheten av ett ukrainskt fraktflygplan.
Sprängämnet är av typen Semtex och av samma sort som användes vid Lockerbieattentatet 1988. 270 människor förlorade livet när ett passagerarplan sprängdes i luften över den skotska byn Lockerbie.
Nya uppgifter gör gällande att det också hade kunnat sluta i katastrof i Leipzig. Enligt övervakningsbilder som den tyska tidningen Die Zeit har tagit del av ska farkosten ha träffat planets vinge, just på den plats där det finn bränsletankar. ”Den som vill få ett flygplan att explodera låter en bomb detonera där”, skriver tidningen.
Så blev det inte. Drönaren studsade av vingen och föll till marken utan att sprängladdningen utlöstes. Varför den inte exploderade är fortfarande oklart.
– Det var de facto ett försök till attack, utfört av en professionell aktör. Det här är en helt ny nivå. Det här är första gången ett sådant attentatsförsök har skett i Tyskland, och förmodligen också i Europa, säger Carlo Masala, professor i internationell politik vid den tyska försvarsmaktens universitet i München och tidigare verksam vid Nato Defence College i Rom.
I Tyskland har det spekulerats i om intrånget var tänkt som bara en varning. Men enligt Carlo Masala var planen förmodligen att den skulle explodera.
– Semtex är inte ett sprängämne man köper på internet. Det är något som militära aktörer eller stater hanterar.
Vem eller vilka som ligger bakom attentatsförsöket är inte fastslaget. Den tyske inrikesministern Alexander Dobrindt har talat om en ”utländsk aktör” som använt ”professionell teknik”, men har inte velat peka finger åt ett visst håll.
Förmodligen kommer vi aldrig att få se några skarpa bevis, säger Carlo Masala. Men han tycker att händelsen för tankarna till andra sabotage som Ryssland misstänks för.
– Ryssarna trappar upp och blir alltmer hänsynslösa. Det handlar om att signalera till de tyska myndigheterna att man är del av kriget. Syftet är förstås att sätta press på den tyska regeringen att minska stödet till Ukraina.
Ryssland har å sin sida förnekat all inblandning.
Att som Natomedlem peka ut Kreml är också förenat med risker.
– Om man nämner Ryssland måste man ta konsekvenserna av det. Man kan behöva utvisa ambassadören, annan ambassadpersonal eller åberopa Natos artikel 4.
Natos artikel 4 innebär att medlemsländerna ska samråda om den territoriella integriteten eller säkerheten hotas. Det skulle kunna leda till krav på att Nato svarar, vilket i sin tur kan trappa upp konflikten mellan försvarsalliansen och Ryssland.
”Vi lär få se fler attentatsförsök framöver”
Amerikanska underrättelseuppgifter varnar för att Kreml är redo att testa Nato redan i höst. Det kan handla om påverkansoperationer eller till och med om en mindre markinvasion, enligt den amerikanska tidningen Wall Street Journal.
Under åren som gått har drönarlarmen duggat tätt runt om i Europa, med följden att hela luftrum fått stängas ner. När EU:s stats- och regeringschefer samlades för toppmöte i Köpenhamn förra hösten kallades franska militärer, en tysk fregatt och svenska antidrönarsystem in för att upprätthålla säkerheten.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har sedan dess lanserat bygget av en så kallad drönarmur.
– Det är vårt svar på dagens moderna krigföring, har hon sagt.
Incidenten på Leipzigs flygplats har gett förnyat bränsle till debatten om Europas sårbarhet, och tyska myndigheter har fått kritik för att inte ha stoppat kamikazedrönaren i ett tidigare skede. Regeringen utlovar nu mer resurser till polisen och vill ge landets underrättelsetjänster fler befogenheter för att möta hotet.
Men enligt många experter är det bråttom.
Bara några dagar efter händelsen i Leipzig kom nya drönarlarm. Denna gång siktades två farkoster intill en militärbas i västra Tyskland, där det amerikanska luftvärnssystemet Patriot förvaras.
– Vi lär få se fler attentatsförsök framöver. Häromdagen sprängde någon ett företag som tillverkar ammunition i Bulgarien. Och vi har haft ballistiska robotar som slagit ner i Polen. Jag förväntar mig en upptrappning från rysk sida.
Fakta.Hybridattacker där misstankarna riktats mot Ryssland
Sverige.
I början av augusti meddelade Säkerhetspolisen att en rysk spionoperation som syftat till att skada Sveriges rykte internationellt har stoppats.
Enligt Säpo ska en utländsk agent ha värvats av rysk underrättelsetjänst. Syftet ska ha varit att inhämta information om svenskt beslutsfattande.
Frankrike.
Frankrikes cybersäkerhetsagentur har anklagat en hackergrupp med kopplingar till Rysslands militära underrättelsetjänst för att ha utfört cyberattacker mot Olympiska spelen i Paris 2024.
Polen.
Den polska säkerhetstjänsten grep i fjol en belarusisk medborgare som uppges ha försökt utföra ett brandattentat mot en anläggning i polska Gdańsk, på uppdrag av den ryska underrättelsetjänsten. Polen är ett viktigt nav för att försörja Ukraina med vapen.
Rumänien.
Presidentvalet i Rumänien i december 2024 ogiltigförklarades av landets högsta domstol. Detta efter anklagelser om att Ryssland bedrivit en påverkanskampanj för att gynna den pro-rysk kandidat Calin Georgescu, som fick flest röster i den första valomgången.
Källa: DN, Reuters, AP
Fakta:Hybridkrigföring
● Hybridkrigföring är benämningen på en militär och politisk strategi som blandar traditionell krigföring med icke-militära metoder.
● Det handlar ofta om dolda operationer i en gråzon mellan krig och fred. Det kan handla om cyberattacker, desinformation, ekonomiska påtryckningar och sabotage.
● Debatten om hybridkrigföring tog fart efter Rysslands annektering av Krimhalvön i Ukraina 2014.
Källa: Förvarshögskolan.
Läs mer: Försvarsexperten: Det Nato Sverige gick med i är redan dött
