Nobelkommittén i Oslo hade inte lyckats nå den 85-åriga sydafrikanska juristen Navi Pillay innan de meddelade att hon utsetts till årets fredspristagare. Men ledamöterna i Oslo hade osedvanligt bra tajmning med sitt besked. Pillay befann sig på ett seminarium i den historiska rättssalen nummer 600 i Nürnberg, där de första domarna mot nazistregimens förbrytare avkunnades för 80 år sedan, när nyheten kom.
– Jag satt här i mina egna tankar och lyssnade på panelen, jag älskar de här delegaterna och deras forskning. Det var en total överraskning när jag ombads komma ut för något viktigt och de sedan bad mig att sätta mig ned. Jag hann tänka det värsta, att något hade hänt mina barn, säger Navi Pillay vid en spontant arrangerad pressträff i Nürnberg.
Pillay tilldelas årets fredspris för sina ”ansträngningar för att främja fred och internationell rätt”. Efter en mångårig karriär som försvarsadvokat i apartheiderans Sydafrika, blev hon på 1990-talet domare vid Rwandatribunalen och senare blev hon FN:s människorättskommissarie.
Hennes största åtagande på senare år har varit som ordförande för den FN-panel som funnit Israel skyldigt till folkmord, ett åtagande som löpte ut i fjol.
I en kommentar publicerad på X skriver Israels utrikesministerium att ”nu när Nobelkommittén har belönat den största lögnen i det 21:a århundradet applåderar Joseph Goebbels garanterat i helvetet”, med referens till nazisternas propagandaminister.
Pillay är i den tyska storstaden för att delta i Nuremberg Forum, ett årligt samtalsforum som samlar forskare, jurister och aktivister som försvarar principerna som etablerades i Nürnberg efter andra världskriget.
En rad stater har genom åren varit motsträviga till dessa principer, men på senare år har motståndet gått från passivt till aktivt och inte minst USA har attackerat den internationella brottmålsdomstolen ICC på flera olika sätt. Pillay sitter själv som ad hoc-domare i systerdomstolen ICJ men lyfte fram ICC i sitt korta anförande.
– Den här förändrade verkligheten i världen syns genom attackerna på den internationella brottmålsdomstolen ICC. De riskerar att kasta oss tillbaka till en värld där de med makt bestämmer vem som har rätt. Jag hoppas att vi kan återvända till en internationell ordning som vägleds av principer, säger Pillay.
Hon skickade därefter en påminnelse till omvärlden:
– Mitt meddelande till världens ledare är att de är under juridiskt tvång att skydda mänskliga rättigheter, undvika krig och förverkliga FN-stadgan. Det är något jag kräver av alla stater.
Hon undrar om det var menat att hon skulle befinna sig i just Nürnberg när hon fick beskedet. Ett besked som inte var väntat – Pillay hade inte nämnts i något förhandssnack och hon säger själv att hon inte hade trott på några fler utmärkelser efter 85 års ålder.
Men i den internationella juridikens värld är hon långt från okänd. En av de få frågorna som tilläts vid pressträffen handlade om vilken bedrift hon är mest stolt över under karriären.
– Jag vill inte förminska vårt motstånd mot apartheid, eller att ha blivit den första icke-vita kvinna som nominerades till högsta domstolen i Sydafrika. Men om det är något jag är särskilt stolt över, är det hur vi med Rwandatribunalen förändrade synen på våldtäkt och sexuellt våld som tidigare setts som oavsiktliga effekter av krig eller en sorts belöning för segraren, säger hon.
Fjolårets pristagare María Corina Machado dedicerade sitt pris till USA:s president Donald Trump, som kritiserats hårt av Pillay bland annat i en DN-intervju i vintras. Pillay väljer inte ut någon enskild person att hylla med sin utmärkelse.
– Det här priset tillägnar jag alla överlevare av internationella brott och alla försvarare av internationell rättvisa som försäkrar att ansvarsfrihet inte tillåts råda, säger hon.