Kavlipriset, instiftat av den norsk-amerikanske företagsledaren Fred Kavli, belönar grundforskning i astrofysik, nanovetenskap och neurovetenskap.
Priset i astrofysik belönar tre forskare som genom noggranna mätningar av stjärnornas rörelser har avslöjat att vår galax Vintergatan har ett betydligt mer våldsamt förflutet än vi trott. Genom att ägna sig åt kosmisk arkeologi har forskarna visat att galaxen har formats genom att slås samman med och även slita sönder och sluka andra galaxer. Det förändrade vår bild av universum, där galaxer inte bara är hopar av stjärnor, utan föränderliga ting som föds, sargas och byggs upp igen.
De tre pristagarna i nanovetenskap har alla bidragit till att skapa ett helt nytt forskningsfält: twistronik, där två lager av det tvådimensionella materialet grafen läggs ihop i olika vinklar och får helt nya egenskaper. Vid en vinkel på 1,1 grader blir materialet till exempel supraledande vid låga temperaturer. Det kan alltså leda elektrisk ström helt utan motstånd. Årets pristagare är även populära kandidater i förhandsspekulationerna inför Nobelpriset i fysik.
I neurovetenskap belönas fyra forskare som under flera decennier förändrat vår förståelse av hur hjärnan fungerar.
I våra celler används informationen i dna:t för att bygga proteiner som styr processerna i kroppen. Ända in på 1990-talet trodde forskare att proteiner bara kunde tillverkas inne i cellkroppen. Årets pristagare har visat att hjärnans nervceller i stället sätter ihop proteiner långt ute i de långa nervtrådarna, vid synapserna där nervcellerna har kontakt med varandra. Det förklarar varför hjärnan kan fungera så effektivt, och att vi så snabbt kan lära oss nya saker.
– Att hedra dessa utmärkta forskare är inte bara ett erkännande av prestationer, det är en investering i vår gemensamma framtid, som bekräftar den nyfikenhet, noggrannhet och mod som driver mänskliga framsteg, säger Annelin Eriksen, ordförande för Norska vetenskapsakademin i ett uttalande.
Fred Kavli, som föddes på en bondgård i Eresfjord i västra Norge 1927 och flyttade till USA 1956, önskade att Kavlimedaljen skulle vara lite större och innehålla lite mer guld än Nobelprismedaljerna.
– Frågan är om vi har råd att fortsätta med det i framtiden som guldpriset är, säger Marina Tofting, kommunikationschef på Norska vetenskapsakademin.
Fakta.Årets Kavlipristagare
Priset i astrofysik går till Vasily Belokurov, Amina Helmi och Rodrigo Ibata ”för att ha avslöjat fossila bevis på tidigare sammanslagningar som bevisar att Vintergatan byggdes genom hierarkisk ackretion”.
Priset i nanovetenskap går till Eva Y. Andrei, Pablo Jarillo-Herrero och Allan H. MacDonald ”för grundläggande arbete som etablerade området twistronik”.
Priset i neurovetenskap går till Christine Holt, Kelsey Martin, Erin Schuman och Oswald Steward ”för upptäckten av lokal proteintranslation i neuroner och fastställandet av dess betydelse för hjärnans utveckling och plasticitet.”
Fakta.Kavlipriset
Kavlipriset belönar forskare i astrofysik, nanovetenskap och neurovetenskap. Den totala prissumman är tre miljoner dollar.
Priset är ett samarbete mellan Norska vetenskapsakademin, norska regeringen och den amerikanska Kavlistiftelsen, grundad av den norsk-amerikanska företagsledaren och filantropen Fred Kavli.
Priset delas ut vartannat år sedan 2008. Av de 65 tidigare pristagarna har 10 senare även fått Nobelpriset.
Källa: Kavlipriset
Läs mer:
Norskt matematikpris till tänkande tysk: ”Jag är inte van att äta middag med kungar.”
Klimatpristagaren hoppfull: ”Vi kommer inte att begå självmord”
Maria Gunther: De kan få årets Nobelpris