Han pekar framför allt ut tre stora faktorer som påverkat bostadspriserna både uppåt och nedåt under de senaste tio åren. Det handlar om amorteringskrav som tillfälligt dämpade marknaden följt av en vitamininjektion under pandemin med kraftigt ökade priser.
Sedan kom räntechocken.
– Ganska dramatiska händelser med uppgångar under pandemin och därefter en tydlig sättning, säger Erik Holmberg, analytiker på Hemnet.
Bryter man ned siffrorna på kommungrupper framträder tydliga skillnader.
Den största ökningen finns i kategorin landsbygdskommuner med besöksnäring – som Åre och Malung-Sälen – där villapriserna ökat med 67 procent och lägenhetspriserna ökat med 97 procent under det senaste decenniet.
– Man kan tänka sig att en ansenlig mängd av lägenheterna i de här områdena även används som fritidsboende, och under pandemiåren fick hela den marknaden en skjuts när många fick bättre möjligheter att jobba på distans, säger Erik Holmberg.
I storstadskommunerna (Stockholm, Göteborg och Malmö) har lägenhetspriserna ökat med 29 procent och villorna med 44 procent – en blygsam ökning jämfört med många andra kommungrupper det senaste decenniet.
– Samtidigt har upp- och nedgångarna inte varit lika dramatiska där. Det är tydligt att det finns en grundläggande hög efterfrågan i de områdena.
Däremot har storstadskommunerna gått starkast fram om man enbart tittar på de senaste åren – och väntas fortsätta göra det under 2026, vilket DN tidigare berättat om.
Den svagaste utvecklingen på lägenhetsmarknaden under den granskade perioden finns i gruppen pendlingskommun nära storstad, med en ökning på 25 procent sedan 2015.
Även kommungruppen ”större städer”, som exempelvis Örebro och Norrköping, har precis som pendlingskommuner till storstäder gått relativt svagt.
– Samtidigt ska man vara medveten om att stora ökningar i de små kommunerna ofta utgår från ganska låga nivåer, säger Erik Holmberg.
Läs även:
Unik grafik: Så blir bostadsmarknaden 2026 – kommun för kommun
