Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Redan i välkomsttalet på Trumps golfklubb utanför Miami markerade han vem som kommer att bestämma i alliansen med de spanskspråkiga högerledarna.
– Jag tänker inte lära mig ert förbannade språk. Jag har inte tid, sade Trump.
Uttalandet skapade en viss obekväm stämning, men lättades upp när utrikesministern Marco Rubio, som har spanska som modersmål, ställde sig bakom podiet. Han vände sig mot sin chef och undrade om det var okej om han talade spanska med presidenterna. Trump nickade.
– Ni är alla hjärtligt välkomna. Vi behöver er, sade Rubio på spanska.
Toppmötet handlade bland annat om att Trump vill bilda en militär koalition i Latinamerika och Karibien som ska ”utrota de kriminella karteller som plågar vår region.”
– Precis som vi bildade en koalition för att utrota Islamska staten i Mellanöstern måste vi nu göra samma sak för att utrota kartellerna här hemma, sade Trump.
Han tycker att USA borde gå hårdare fram för att ”slå skiten ur dem där vi kan”.
– Vi behöver er hjälp, ni måste hjälpa till – säg bara till oss var de finns, sade Trump till de tolv ledarna från Latinamerika och Karibien.
Under de senaste 20 åren har USA tappat sitt ekonomiska inflytande i Latinamerika och Karibien.
Trump har utsett den avskedade ministern för inrikes säkerhet, Kristi Noem, som särskilt sändebud för alliansen.
– Nu när USA är säkert och våra gränser är säkra, vill vi fokusera på våra grannar, sade hon under en lunch med de reaktionära högerledarna.
Under toppmötet i Miami närvarade USA:s mest trogna allierade, bland annat Argentinas president Javier Milei, El Salvadors president Nayib Bukele och Chiles nyvalde president José Antonio Kast. Andra presidenter på toppmötet var från Bolivia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, Guyana, Honduras, Panama, Paraguay samt Trinidad och Tobago. Även Bahamas, Belize, Guatemala, Jamaica och Peru ingår i koalitionen, men kom inte till mötet.
Latinamerikas tre största länder – Brasilien, Mexiko och Colombia – styrs av vänsterpolitiker och lyste med sin frånvaro.
Även om Trump försöker få det att se ut som att han fokuserar på nationell säkerhet är det något annat han är ute efter. Under de senaste 20 åren har USA tappat sitt ekonomiska inflytande i Latinamerika och Karibien. I stället har Kina klivit in och blivit den främsta handelspartnern och långivaren i regionen. Kina finansierar bland annat det pågående tunnelbanebygget i Bogotá i Colombia och har satsat över 30 miljarder kronor i att bygga megahamnen Chancay i Peru.
Som tack för investeringarna har 20 länder i Latinamerika och Karibien anslutit sig till Belt and Road Initiative, det globala infrastrukturprojektet som lanserades av Kinas president Xi Jinping 2013. I gengäld har Kina riktat finansiellt stöd till upp mot 153 miljarder dollar till regionen mellan 2014 och 2023. Det är nästan tre gånger mer än vad USA gjort. En sak som särskilt retat upp Trump är det inflytande som ett kinesiskt företag fått över Panamakanalen. Förra året tvingade han Panamas president att slänga ut företaget, vilket är på god väg att hända.
Trump älskar att prata om kartellerna som smugglar kokain till världens största drogmarknad, men egentligen är det bara ett svepskäl för att återskapa Monroedoktrinen från 1800-talet. Trump vill ha amerikanskt herravälde i den västra hemisfären, men så länge Brasilien, Mexiko och Colombia bjuder motstånd kommer han inte att lyckas med det.
Läs mer:
Stormaktskampen når Antarktis – USA oroas av Kinas planer
Delcy Rodríguez i kläm mellan Trump och Maduros dödspatruller
