En skarp ton ljuder genom sorlet på Nasdaqbörsen i centrala Stockholm.
Det är statsminister Ulf Kristersson som ringer i börsklockan för Europaparlamentets talman Roberta Metsola. Hon gör ett stopp vid ett av Sveriges just nu hetaste besöksmål för europeiska makthavare.
– Utan tvekan har intresset ökat för den svenska aktiemarknaden, säger Ulf Kristersson.
Inom EU sticker Sverige ut. Vi har knappt 1 000 börsnoterade företag i landet. Det är fler än Tyskland, med långt större befolkning och ekonomi. Danmark har som jämförelse runt 100 börsbolag.
Stockholmsbörsen liknar egentligen inte sina europeiska motsvarigheter. Den är mer som ett litet Wall Street under polcirkeln.
– Det som har gjorts här i Sverige kan också göras i Europa. EU har inget val. Vi måste bli mer konkurrenskraftiga, säger Europaparlamentets Roberta Metsola under sitt Stockholmsbesök.
När Mario Draghi, tidigare chef för Europeiska centralbanken, skrev sin uppmärksammade rapport om EU:s ekonomiska framtid 2024 lyfte han fram en paradox.
Européerna är bland de bästa i världen på sparande. Pengarna finns. Men de stannar under madrassen eller på bankkontot och ger inga ringar på vattnet i ekonomin.
USA är egentligen sämre på att spara men i stället överlägset bättre på att finansiera nya projekt och försörja växande företag med aktiekapital.
Sverige utmärker sig med både högt sparande och en stark vilja att investera pengarna.
I snitt har EU-medborgare omkring 40 procent av sina besparingar i bankinsättningar eller kontanter. I Sverige är andelen bara 20 procent.
DN har tidigare rapporterat att svenskarnas aktiesparande har ökat från 60 000 kronor per person 1995 till över en miljon kronor i dag.
– De svenska hushållen förstår vad det betyder att investera långsiktigt, med ränta på ränta. Tyskarna tycker att det där är för riskabelt.
Det säger Adam Kostýal, vd för Nasdaq Stockholm. Och skillnaden märks. 60 procent av allt kapital som satsades i börsnoteringar i Europa förra året gick till just Stockholmsbörsen.
– Siffrorna säger oss att Sverige är extremt bra, och att Europa är extremt gammalmodigt, säger Ulf Kristersson under sitt börsbesök.
Har du något råd att ge när europeiska kollegor frågar?
– Att ISK är en enorm framgång och jätteenkelt att kopiera.
Det har en del länder redan tagit till sig. I Polen har hushållen i dag över 70 procent av sina finansiella tillgångar på sparkonton eller i kontanter. Där införs nu skattefria investeringskonton enligt den svenska ISK-modellen. Förhoppningen är att det ska leda till investeringar för 250 miljarder kronor inom tre år.
– Detta är en förutsättning inte bara för att öka förmögenheten för medborgarna utan också för att stärka konkurrensen och innovationen i ekonomin, sa finansministern Andrzej Domanski när reformen lanserades förra sommaren.
Aktieparadiset Sverige har också en annan hemlighet, och det är de stora pensionsfonderna. Varje svensk har, enligt DN:s kartläggning, i genomsnitt över en halv miljon kronor i aktieplaceringar genom sin tjänstepension och premiepension. Dessutom finns de statliga AP-fonderna.
– Facken är orienterade mot aktiemarknaden och pensionerna ligger på aktiemarknaden. Så är det inte alls i Tyskland, Italien och Frankrike, säger Adam Kostýal.
Det bildar den starkaste länken i kedja med tunga institutionella investerare, börsintresserade småsparare och flera olika handelsplattformar. Vilket bidrar till att svenska bolag, även mindre, lättare kommer till börsen.
Närmare 90 procent av de bolag som noteras på den svenska börsen räknas som små eller medelstora, att jämföra med knappt 20 procent i Tyskland.
Adam Kostýal pekar också på en skillnad i företagskulturen i Sverige.
– Det är få bolag som tänker att de ska bli stora i Sverige. De tänker att de ska bli stora globalt. Där har vi en drivkraft som inte finns i många andra europeiska länder, där företagen tycker att det räcker att de blir stora i Italien eller i England.
Vad är det börsen erbjuder ett bolag egentligen?
– De får inte bara access till kapital. De får synlighet och transparens. De får en aktie som de kan göra förvärv med. De kan ge likviditet till anställda. Om man gör det på rätt sätt får företagen en större attraktionskraft.
