Två år och tre månader efter att chefsåklagare Daniel Veivo Pettersson meddelade att han misstänkte två personer för brott i samband med skredet på bergssluttningen ovanför E6:an natten till 23 september 2023, står det nu klart att ansvarsfrågan ska avgöras i domstol.
För ett år sedan slog Statens haverikommission fast att ”den direkta orsaken till skredet var att marken (…) överbelastades av fyllnadsmassor under ett markarbete. Bidragande till tidpunkten för skredet var sannolikt nederbörden som hade fallit.”
Beslut om åtal har dock dröjt och en lång rad experters analyser har behövt hämtas in. Nu har alltså chefsåklagare Daniel Veivo Pettersson landat i att Åsa Norberg, ägare till marken och företagsparken som börjat anläggas där skredet gick fram, ska åtalas. Det gäller även chefen för schaktfirman som utförde markarbetena.
Brottsmisstankarna är allmänfarlig vårdslöshet, grovt brott, vållande till kroppsskada, grovt brott, framkallande av fara för annan samt otillåten miljöverksamhet.
Åklagaren menar att Åsa Norberg och entreprenören tillsammans och i samförstånd av oaktsamhet ha förorsakat jordskredet.
I åtalet hävdas att schaktmassor har lagts utanför det område som beviljats och med cirka 19 000 kubikmeter mer schaktmassor än vad marklovet volymmässigt tillät.
Det hävdas att tillåten belastning överskridits med fyra gånger mer jämfört med detaljplanens högsta tillåtna belastning.
Åklagaren menar också att de misstänkta inte heller genomfört tillräckliga undersökningar av markens bärighet och skick innan eller under markarbetets gång. Han yrkar att de båda åtalade ska betala så kallads företagsbot på hela 7,9 miljoner kronor vardera och att näringsförbud ska utfärdas för schaktfirmans ägare.
I en intervju i DN i maj lät Åsa Norberg förstå att en viktig del i hennes och schaktfirmans chefs försvarslinje är att den detaljplan för området som Stenungsunds kommun beslutade om innehöll felaktigheter som de inte kan ta ansvar för.
På sluttningen där skredet kom att dra fram fanns på en karta som låg till grund för detaljplanen en markering för en bergskant, alltså fast sten.
Inte ett djupt jordlager, som nu visade sig vara verkligheten.
– Vi måste kunna lita på kommunala dokument. Vem ska annars våga bygga? Om vi själva måste kunna hitta detaljfel i deras dokument, då har vi problem för hela samhällsbygget, resonerade Åsa Norberg i intervjun.
Men åklagaren har alltså bedömt att denna brist i detaljplanen inte räcker för att slippa ansvar.
– I ett dokument rekommenderade markundersökningsföretaget att ytterligare undersökningar görs i området inför byggnation. I andra underlag finns också en jordartskarta som visade att området där skredet sedermera igångsattes bestod av sand – inte berg, säger åklagaren Daniel Veivo Pettersson till DN.
Han anser också att han ser ett direkt ekonomiskt motiv till att det togs in alltför stora mängder schaktmassor. Framför allt ska massor ha kommit från ett byggprojekt som företaget Borealis i Stenungsund höll på med, och behövde betala för att bli av med.
”Jag påstår att man har tagit in de externa schaktmassorna till platsen i syfte att berika sig själva och varandra. Åtminstone ca 24 miljoner kronor har entreprenörsföretaget fått betalt för att under några månader ta emot externa schaktmassor”, skriver åklagaren till DN.
Såväl Åsa Norberg som schaktföretagets ägare nekar till brott. Nu, efter att åtalet väckts, skriver Norberg till DN att beskedet ”tas emot med besvikelse, men inte med uppgivenhet”.
Hon skriver att de välkomnar en rättslig prövning.
”Vår uppfattning är fortsatt att vi inte har orsakat skredet genom något brottsligt agerande. Tvärtom menar vi att centrala frågor fortfarande handlar om de brister i kommunens detaljplan som gjorde skredet möjligt: hur planen kunde bygga på felaktiga uppgifter om markförhållandena, varför förekomsten av kvicklera inte redovisades och hur ansvariga aktörer kunde bedöma området som säkert?”
Åsa Norberg skriver också att det varit påfrestande att under de år som gått ”blivit offentligt utpekade i en situation där centrala fakta, enligt vår mening, inte har fått tillräckligt utrymme. Därför är det viktigt att processen nu förs i domstol, där bevisningen kan prövas sakligt”.
Om åklagarens påstående att de berikat sig själva genom att ta emot schaktmassorna skriver Åsa Norberg:
”Entreprenören har i ett tidigt skede redovisat intäkter och kostnader avseende schaktmassor, utöver det har en extern utredare sammanfattat en ekonomisk rapport på detta. Ett arbete innehåller inte enbart intäkter utan även kostnader.
Schaktmassor som tagits emot behövdes för att färdigställa projektet (hela området är ca 150 000 kvm, fastigheten som ingår i skredet är ca 5 000 kvm).”
Läs mer:
Här töms 20 ton rutten lax – inför kungens invigning av E6
Vinnarna efter skredet på E6: ”Öringarna blev feta som grisar”
För hög markbelastning tros ha orsakat skredet på E6