Den preliminära inflationstakten enligt måttet KPIF (konsumentprisindex med fast ränta, alltså med hushållens räntesatser för bolån konstant) ligger på 1,6 procent, vilket innebär lägre än februaristatistikens 1,7. Riksbankens mål är en ökningstakt på 2 procent per år för KPIF.
– Positivt just nu, men det är för tidigt att ropa hurra, säger Felicia Schön som flaggar för risken att inflationseffekterna är släpande vilket i sin tur innebär en risk för snara räntehöjningar.
– Men min tro och förhoppning är att Riksbanken ser igenom den tillfälliga utbudsstörningen som driver upp oljepriserna. Då bör räntehöjningarna utebli eller bli endast marginellt högre.
William Lindquist, analytiker på HUI Research delar hennes försiktiga optimism och påpekar att krigets effekter åtminstone hittills inte syns i inflationssiffrorna. Han ser också gärna att Riksbanken ”sitter lugnt i båten”.
– Man ska komma ihåg att många hushåll fortfarande är väldigt ekonomiskt pressade av de senaste årens levnadskostnadskris. Konsumtionen har just börjat komma igång, men riskerar dämpas när pengarna ska räcka till att tanka bilen och betala dyra elräkningar, säger William Lindquist.
Det är svårt att hitta krigseffekter på svenska priser i mars. Inflationen, enligt måttet KPIF, sjönk oväntat till 1,6 procent, enligt SCB. Riksbanken har gott om utrymme att avvakta, enligt Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, om sannolikheten för räntehöjningar på grund av inflation i år.
– Dagens siffror är en påminnelse om att inflationstrycket i Sverige var lågt innan kriget i Iran bröt ut. Och det beror på att kronan har stärkts de senaste åren, i kombination med att det inhemska kostnadstrycket är måttligt, säger Torbjörn Isaksson.
Hans huvudscenario är att Riksbanken kan fortsätta avvakta med att höja styrräntan från dagens 1,75 procent så länge som Europeiska centralbanken (ECB) inte gör en serie höjningar.
Någon enstaka räntehöjning från ECB är inget problem. Men däremot om ECB skulle höja många gånger så finns det ju en sannolikhet för att kronan försvagas på kort sikt och att Riksbanken därför också måste höja räntan, säger Isaksson.
Av statistiken framgår att transportkostnaderna ökade i mars, medan kostnaderna för boende sjönk, enligt SCB:s prisstatistiker Caroline Neander.
– En sak som överraskade här i SCB:s preliminära marssiffror) var ju matpriserna. De var lägre än väntat. Sedan var ju även tjänsteinflationen lägre än vad vi hade räknat med. Däremot priserna på andra varor var lite högre än vad vi hade trott, säger Torbjörn Isaksson.
Han påminner om att för varje dag som Hormuzsundet är stängt för civila fartyg och energiinfrastrukturen runt Persiska viken skadas av Irankriget ökar risken för ett globalt tryck uppåt på priserna, som även drabbar svenska hushåll och företag.
Sedan finns ett potentiellt positivt ekonomiskt scenario också om konflikten avtar inom kort. Då kan leveranser av gas, olja och andra råvaror från det krigsdrabbade området komma igång igen.
