I brevet riktar avsändaren, som kallar sig ”Maria Andersson”, skarp kritik mot hur delar av yrkeshögskolan fungerar. Det hävdas att systemet i praktiken möjliggör utbildningar med mycket begränsad lärarledd undervisning samtidigt som stora utbildningsanordnare kan få betydande statsbidrag, något DN tidigare har rapporterat om.
Avsändaren beskriver detta som ett systemfel och använder mycket hårda formuleringar om hur skattemedel används inom delar av yrkeshögskolan.
Brevet hänvisar bland annat till att myndigheten enligt sina egna styrdokument inte prövar omfattningen av den lärarledda tiden i utbildningarna. Det hävdas också att stora utbildningskoncerner gynnas av upplägg med få lärarledda timmar, mycket distansundervisning vilket skadar kvalitén på utbildningarna.
I ett svar på myndighetens intranät bemöter MYH kritiken.
”Jag vill börja med att vara tydlig med att jag inte delar din bild. Yrkeshögskolan är en fantastisk utbildningsform som de senaste 15 åren gett hundratusentals personer möjligheten att skaffa sig ett nytt yrke och bidra till kompetensförsörjningen”, skriver myndighetens kommunikationschef Johanne Elde.
Hon framhåller att yrkeshögskolan byggts ut snabbt, men att resultaten enligt myndigheten varit goda. Hon hänvisar också till att både arbetsliv och studerande i återkommande mätningar uppges vara nöjda med utbildningarna.
Samtidigt medger myndigheten att det finns problem.
”Med det sagt vill jag försäkra dig om att vi inte blundar för bristerna och att vi mycket väl känner till utbildningsformens utmaningar. Dessa talar vi öppet om och adresserar ständigt”, skriver Johanne Elde.
Hon pekar bland annat på brist på Lia-platser, arbetslivets engagemang och risken för urvattnad kvalitet som kända utmaningar. Enligt myndigheten pågår också ett omfattande arbete med kvalitetsgranskning och tillsyn.
MYH vänder sig också mot de ekonomiska slutsatserna i brevet.
”När det kommer till det ekonomiska är dina uträkningar missvisande då de utgår ifrån den felaktiga premissen att en utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan inte har några andra kostnader än lärarledd tid i helklass”, skriver Johanne Elde.
Frågan om kvalitet, lärarledd tid och stora vinster inom yrkeshögskolan har redan varit föremål för debatt. I sitt svar skriver MYH att myndigheten välkomnar granskning och tar emot synpunkter och idéer, oavsett varifrån de kommer.
”Yrkeshögskolan tål och mår bra av granskning”, skriver Johanne Elde.
DN har varit i kontakt med brevskrivaren och frågat vilka som fått ta del av kritiken.
– Förutom myndigheten har princip alla ledamöter i utbildningsutskottet fått vår skrivelse. Även gruppledare och pressekreterare för samtliga partier, säger ”Maria Andersson” till DN.
Fakta.Yrkeshögskolan
Yrkeshögskolan är en statligt finansierad utbildningsform som ska möta arbetslivets behov av kvalificerad kompetens. Utbildningarna innehåller oftast en praktikdel, Lia (lärande i arbete), där studenter får arbetslivserfarenhet i verkliga miljöer. Programutbildningar är ett till två år långa och är CSN-berättigade.
• Av de som examinerades 2024 hade uppgav närmare 60 procent att de hade fått ett jobb som helt eller delvis motsvarade utbildningen.
• Andelen i arbete varierar mellan branscher och över tid och har minskat något jämfört med tidigare år.
Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan
Läs mer:
Miljarder till yrkeshögskolan utan krav på undervisningens omfattning
Yrkeshögskola beviljades miljoner – lämnade felaktiga uppgifter
Kortare studietid och goda jobbutsikter – fler svenskar väljer yrkesutbildningar
