Kriget mellan USA och Iran pressar världsekonomin. På torsdagen rusade oljepriset – ett fat nordsjöolja kostade som mest 114 dollar fatet. Det efter att USA:s president Donald Trump ska ha hotat med nya attacker mot Iran.
Svensk ekonomi får sin släng av sleven. Även om Stockholmsbörsen kom tillbaka efter en inledande nedgång på torsdagen har det varit minuskurser i över en vecka.
Till det kan läggas delvis dystra signaler i veckan från Konjunkturinstitutet. Visserligen indikerade siffrorna ett fortsatt normalt läge i ekonomin, men det syns sprickor i detaljerna.
Hushållen har blivit mer pessimistiska den senaste månaden om hur de tror att deras ekonomi kommer att utvecklas det kommande året. Dessutom syntes en uppgång i företagens prisplaner, inte minst inom handeln och industrin.
För handeln ligger förväntningarna på försäljningspriserna om tre månader på den högsta nivån på ett halvår, medan industrins förväntningar på försäljningspriserna på hemmamarknaden inte har varit så här höga sedan slutet av 2022.
Flera ekonomer varnar nu för effekterna av krisen och att tiden har en avgörande roll.
SBAB:s chefsekonom Robert Boije antar i sitt huvudscenario att Irankonflikten kommer att få en lösning före sommaren. I det läget tror han inte att Riksbanken kommer att behöva höja styrräntan.
– Men skulle Hormuzsundet vara stängt över sommaren kommer det här att få väldigt betydande effekter. Då ligger det i tangentens riktning att Riksbanken kommer att behöva höja räntan, säger Robert Boije.
När det gäller risken för högre inflation ser han inte att det ska gå lika illa som efter pandemin och Ukrainakrigets utbrott. Då steg inflationen i Sverige till drygt 10 procent.
Även Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, pekar på tidsaspekten.
– Ju längre tiden går så är det klart att det får desto större och större effekter på ekonomin. Det blir spridningseffekter av oljepriset till andra sektorer och produkter, säger Alexandra Stråberg.
Hon menar att kriget innebär en ökad risk för fortsatt lågkonjunktur, stagflation och stigande arbetslöshet. I sin senaste prognos i februari räknade Länsförsäkringar med en tillväxt på 2,9 procent för i år. Skulle det göras en prognos i dag ligger siffran kring 2,5 procent.
– Ju längre det här pågår, desto större påverkan får det på tillväxten och på den förmodade återhämtningen.
För inflationen ser hon dock ingen större fara ännu.
– I dagsläget är det en ganska begränsad påverkan på Sverige därför att vi har en sådan låg nivå på inflationen.
Men även här handlar det om hur länge krisen pågår, påpekar hon.
Annika Winsth, chefekonom på Nordea, vill tona ned riskerna:
– Min bedömning är fortfarande att man har kanske en månad till på sig att öppna upp Hormuzsundet utan att det får så stora effekter på svensk ekonomi.
– Jag tror det är viktigt att påminna sig om att i stort sett alla världens länder vill få en lösning. Och ju längre tiden går desto högre är priset, och desto mer angelägen kommer man att bli, fortsätter hon.
Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, ser allvarliga faror med läget. Han tror inte på branschorganisationen Drivkraft Sverige som viftat bort hotet om ransonering och sagt att ”brist på bensin finns inte på kartan”. Ett utspel som är svårt att förstå, enligt honom.
– Det är förvånande att man sticker huvudet i sanden. Att det råder brist på olja är världens sämst bevarade hemlighet, säger han och påpekar att oljan köps och säljs globalt.
– Att fortsätta konsumera olja som om ingenting har hänt är som att köra i full fart mot en trasig bro och hoppas att den är lagad när man kommit fram, fortsätter han.
I ett utdraget scenario spår Christian Kopfer att oljepriset kan dubblas igen inom några månader.
– Det kan lätt gå upp till 200 dollar per fat om det här fortsätter i två månader till, säger han.
Det skulle få allvarliga konsekvenser för världsekonomin. Därför menar han att ett steg för att minska oljekonsumtionen redan nu skulle kunna mildra de potentiella effekterna.
– Ransonering kanske låter dramatiskt, men jag pratar om några få procentenheter i minskad konsumtion. Världen måste anpassa sig, säger Christian Kopfer.
