Likt de flesta andra: Tal Schneider springer upp och ner för trapporna i sitt hus i Tel Aviv. Flyglarmen ljuder konstant. I ett rum i sin källare har hon inrett en liten arbetsplats. Där tillbringar hon en stor del av sin arbetstid. Att åka till redaktionen är uteslutet. Det är för farligt.
Ett 40-tal byggnader i Tel Aviv har förstörts av nedfallande rester från nedskjutna robotar. Två kvinnor, en 68-åring och en 32-åring, dog i lördags. 32-åringen dödades när en iransk robot slog ner i centrala Tel Aviv på lördagskvällen och 68-åringen på väg till ett skyddsrum i söndags morse.
Totalt har minst 12 personer dött hittills i Israel – nio av dem i Beit Shemesh, en stad som ligger 3,5 mil väster om Jerusalem där en robot slog ner i en synagoga på lördagen. De som dog befann sig i ett skyddsrum.
Antalet skadade runt om i Israel uppgår i nuläget till runt 150 personer. I Iran uppges över 500 personer ha dödats.
– Självklart vill alla att det här ska ta slut, helst redan i dag. Men det tråder ingen tvekan om att man i övrigt generellt sett står enade bakom Netanyahus efterlängtade krig mot Iran, vilket är ovanligt eftersom man i många andra frågor som rör honom är mycket mer splittrade, säger Tal Schneider.
Förklaringen är enkel, enligt Tal Schneider. Iran har varit Israels stora fiende i årtionden. Iran har finansierat Hizbollah och Hamas. De terrorstämplade organisationerna har beväpnats och tränats av Iran, och det har riktats direkta attacker mot Israel så länge se flesta kan minnas och – inte minst – har Irans ständiga retorik om att Israel måste utplånas etsat sig fast i allas medvetanden.
– Alla förstår att det som nu pågår är en väldigt svår mission och att det inte ens är säkert att det kommer att lyckas. Men gör det det så har Netanyahu en fjäder i hatten som kommer gynna honom i det kommande valet, fortsätter Tal Schneider.
Hennes uppfattning delas av en handfull personer som DN varit i kontakt med i både Tel Aviv och Jerusalem. I den sistnämnda råder brist på skyddsrum och stämningen beskrivs som mycket tryckt.
Isabell Schierenbeck, statsvetare vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet, noterar att vid den senaste undersökningen som gjordes av det israeliska demokratiinstitutet var stödet för att gå till attack bland israelerna 50/50 beroende på om Iran eller Israel attackerar först – stödet ökade dock i vissa grupper för det fall där attacken var koordinerad med USA.
– Hotet från Iran har under lång tid betraktats som mycket allvarligt, konstaterar hon men tillägger att även om stödet för det nu är relativt stort har det inom toppskiktet, både inom militären och underrättelsetjänsten, tidigare funnits olika uppfattningar om hur hotet från Iran bäst bekämpas.
– Vissa har, främst före 2023, pekat på att ett krig mot Iran med stor sannolikhet inte kommer att leda till att Iran avvecklar sitt kärnenergiprogram utan tvärtom, man har istället förespråkat diplomati och avtal.
Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 har dock skakat om samhället i grunden. Kriget i Gaza och den nu pågående vapenvilan, har skapat svårläkta sår på flera olika nivåer.
Mellan 60 och 70 procent av israelerna vill se en oberoende utredning av vad som hände den 7 oktober. Samtidigt har de kritiska rösterna mot regeringens försök att genomföra illiberala reformer och den pågående rättegången höjts.
Frågan om de ultraortodoxa judarna ska tvingas göra värnplikt är också ständigt aktuell och skapar stor debatt.
– Ovanpå det har protesterna och de tidigare diskussionerna kring gisslanfrågan väckt både vrede och sorg. Nu har också frågan om hur soldaterna som återvänt från Gazas psykiska hälsa hamnat på bordet.
Det stundande valet kommer utan tvekan att påverkas av situationen.
– Resulterar det i något som Netanyahu kan måla upp som en ”stor framgång” och som den israeliska opinionen köper, så kan det absolut gynna honom i det kommande valet. Detta skulle vara en livlina för Netanyahu, eftersom en stor del av befolkningen inte nödvändigtvis har köpt hans berättelse om en ”total seger” i Gaza, säger Isabell Schierenbeck.
Läs mer: Tusentals israeler lever i underjordiska stationer
















