Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Att fira in våren med påskbrasor och valborgsmässoeldar är väl helt i sin ordning, men lite onödigt, tycker jag. Vi vet ju att ljuset och värmen är på väg. Det behövs ingen eld för det. Det är när himmeln mörknar allt tidigare och folk huttrar och lider i den kallfuktiga hösten som vi behöver uppmuntras och uttrycka vårt motstånd mot rusk och depp.
Höstgrillning tenderar också att bli lyckad. Man har ju haft sommaren på sig att klanta till det, och har förhoppningsvis lärt sig något av fadäser som att tända grillen för sent, använda fuktigt kol, inte ha förberett råvaror och sås i god tid.
För att inte tala om att bränna vid. Eller motsatsen: att elden falnat när man sysslat med att ta fram råvarorna.
Man har ju haft sommaren på sig att klanta till det
Med denna erfarenhet i ryggen finns det gott hopp om goda grillstunder under hösten. Då minns man också att det är viktigt att ha ett område i grillen med massa kol och ett med mindre, för att kunna jobba med ömsom direkt värme, ömsom indirekt. Har man en avlång grill är detta lätt, men även i en klotrund grill, oavsett om den är i plåt eller i keramik, så kan man lämna cirka en tredjedel utan kol där den indirekta grillningen ska ske.
Det är kul och rättvist att även lägenhetsinnehavare numera ofta har möjlighet att grilla, eftersom vart och vartannat område har bra fasta anläggningar för sånt.
Men oavsett hur man bor är det fiffigt med brickor så att man lätt kan bära ut ingredienserna i bunkar och på fat, liksom porslin, glas och bestick om man bestämt sig för att också äta maten ute. Och det är, enligt min ringa mening, halva poängen med höstgrillning. Se till att folk sitter varmt, på kuddar eller filtar, så ska det nog bli en fin höstgrill.
Läs mer: Fyra recept för höstgrillningen
Vill du ha mera tips på mat, dryck och krogar? Eller dela med dig av egna tankar och favoriter? Gå med i DN:s Facebookgrupp Snacka om mat och krog!