Close Menu
Sol ReporterSol Reporter
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Trendigt

Johanna Frändén: Har fotbollen någonsin varit mer religiös?

november 9, 2026

Misstänkt för masskjutning i Krakow är död

november 9, 2026

Viktor Karlsson: Borde betesfår stoppa Natos bataljoner?

november 9, 2026

Nvidias vd erkänner otrohetsaffär med misstänkt spion – utreds internt

november 9, 2026

Michael Verdicchio blandar in för mycket fiktion i berättelsen om ”sinnesslöanstalter”

november 9, 2026
Facebook X (Twitter) Instagram
Login
Facebook X (Twitter) Instagram
Sol ReporterSol Reporter
Webberättelser
  • Sverige
  • Världen
  • Politik
  • Ekonomi
  • Hälsa
  • Klimatet
  • Sport
  • Ledare
  • Mer
    • Kultur
    • Mat & Dryck
    • Resor
    • Pressmeddelande
    • Trender
Nyhetsbrev
Sol ReporterSol Reporter
Hemsida » Johan Eklöf: ”Man trodde att månljus gjorde hjärnan mjuk”
Kultur

Johan Eklöf: ”Man trodde att månljus gjorde hjärnan mjuk”

NyhetsrumBy Nyhetsrumseptember 19, 2026
Facebook Twitter WhatsApp Telegram Email Tumblr Reddit LinkedIn

Vad är månljus?

– Egentligen är det solljus. Det är solen som lyser upp månen, och en del av det ljuset studsar mot månens yta och når oss nere på jorden. Att månens ljus till skillnad från det direkta solljuset uppfattas som blekt eller silvrigt har med människans mörkerseende att göra.

Är månljuset starkare eller svagare i dag än för tusen år sedan?

– Det är lika starkt. Men det uppfattades som starkare av våra förfäder. Det var ju det enda ljuset som fanns på natten, förutom ljuset från stjärnorna. I dag är det aldrig helt mörkt på stora delar av jorden, på grund av omfattande ljusföroreningar från våra städer. Samtidigt kan man även inne i en stad vid fullmåne uppleva att det är som att någon har tänt en extra gatlykta. Men man kan förstås se månljuset i sin fulla prakt på flera platser. I Sverige rekommenderar jag Gotska sandön, eller fjällvärlden, där snön också gör sitt.

Är det sant att man sover sämre vid fullmåne?

– Därom tvista de lärde, får man nog säga. Däremot finns det faktiskt en stor argentinsk studie som visar av man – oavsett om man bor i en stad eller på landsbygden – somnar i snitt 20 minuter senare. Varför är svårt att säga, men kanske är det en rest från förr i tiden, då man vid fullmåne inte sällan var vaken och använde ljuset för att arbeta. Då förlängde man dygnet en gång i månaden. Skillnaden mellan en natt med nymåne och en med fullmånen var då extrem.

Är det sant att vargar ylar mot fullmånen?

– Nej, tvärtom verkar de yla lite mindre när månen är full. Att yla är en social grej som vargar gör i gryningen och skymningen. Men liksom månen är vargen omgiven av många myter. Det är en väldigt laddad och snygg bild som har reproducerats i bilder och på film.

Varför har fullmånen historiskt förknippats med galenskap?

– Det har sitt ursprung i den tidiga läkarvetenskapen, som hade dille på det här med kroppens vätskor. Gallan, blodet och så vidare. Man visste att vattnet i havet påverkades, att månen styrde ebb och flod, så varför inte också kroppens vätskor? Man trodde att månljus gjorde hjärnan mjuk, vilket kunde leda till att man blev galen.

Har månen alltid sett ut som den gör?

– Ja, det kan man säga. Sedan har ju månen till skillnad från jorden ingen skyddande atmosfär, vilket innebär att den ständigt bombarderas av rymdstenar, så det uppstår ju ständigt nya kratrar på ytan. Men den har alltid varit en stor öken, det har inte funnits liv där eller så.

Vem är Gubben i månen?

– Frågan är egentligen: ”Vad är gubben i månen?” Det handlar också om kratrarna som är synbara för oss nere på jorden. När människan ser något vill hon gärna se ett mönster eller en bild. Om man använder fantasin är det lätt att se ögon och mun när man tittar på månen.

”Jag älskar dig till månen och tillbaka” är en fras för att uttrycka stor kärlek, men hur långt är det egentligen till månen?

– I genomsnitt är det 384 000 kilometer.

”I genomsnitt”?

– Ja, ibland är den lite närmare och ibland lite längre bort.

Är det därför man ibland tycker att den ser större ut?

– Nej, vi märker inte av att avståndet växlar mellan 360 000 och 400 000 kilometer. Att månen ibland ser större ut handlar om hur vi ser den i förhållande till horisonten.

Hur påverkades människans relation till månen av månlandningen?

– Man visste sedan länge ganska mycket om månen, redan från 1500-talet och framåt hade man kunnat studera den tack vare kraftiga kikare. Men symboliskt var det slutet för många av våra fantasier om den. Nu var det inget snack om att vad vi genom tiderna trott inte stämde. Det är inte en plats där gudarna bor eller där man hamnar när man dör, vilket man i vissa kulturer trott. Och det finns inga små mångubbar. Nu fantiserar vi om det som finns bortom månen.

Vad skulle hända om månen en dag försvann?

– För det första skulle tidvattnet upphöra, vilket skulle påverka livet i havet. Många vattenlevande varelser är de som är störst slavar under månens cykel, de parar sig, föder yngel och lägger ägg i relation till tidvattnet. Klimatet skulle också förändras, eftersom månens gravitation har en viss stabiliserande funktion för jordens vinkel.

Jag kan på rak arm rada upp ett femtiotal dikter eller diktstrofer som handlar om månen, vad är det som gör att poeterna är galna i månen?

– Liksom solen har månen alltid funnits där som något för människan förhålla sig till, vilket gör den till en oerhört stark symbol, historiskt ofta förknippad med fertilitet. Månen är dessutom en stämningsbärare som länge har lyfts fram i konsten. Inte minst under den naturvurmande romantiken då man var galna i månljus. Mycket av det där lever nog kvar, även att den nu har blivit en symbol för kärlek, romans och svärmeri.

Var har du sett ditt bästa månljus?

– Jag bor precis vid en sjö och när månen lyser på andra sidan viken och det blir en lång mångata av ljus i vattnet, det tycker jag är väldigt vackert.

Läs fler texter i intervjuserien Specialisten

Share. Facebook Twitter Pinterest LinkedIn Email Telegram WhatsApp

Relaterade Artiklar

Michael Verdicchio blandar in för mycket fiktion i berättelsen om ”sinnesslöanstalter”

Kultur november 9, 2026

Kalena: Därför tänker jag på havet i Stasifängelset

Kultur november 9, 2026

Bengt Ohlsson: Ungdomars missbruk sågs som kritik av konsumtionssamhället

Kultur november 8, 2026

Ryska stjärnregissören: ”Outhärdligt att förknippas med Putins vanvettiga aggression”

Kultur november 8, 2026

Desperat roligt om barnuppfostrans kastvindar på Moment teater

Kultur november 8, 2026

Vecka 45 i bilder – se världen genom DN-fotografernas ögon

Kultur november 8, 2026

Nisse Hallberg roar och charmar som lägenhetsfestens kökspredikant

Kultur november 8, 2026

Merit Hemmingson: ”Jag känner mig som en drottning när jag sätter mig vid hammondorgeln”

Kultur november 8, 2026

Jessica: Jag vill radera fars dag

Kultur november 8, 2026

Redaktörens Val

Misstänkt för masskjutning i Krakow är död

november 9, 2026

Viktor Karlsson: Borde betesfår stoppa Natos bataljoner?

november 9, 2026

Nvidias vd erkänner otrohetsaffär med misstänkt spion – utreds internt

november 9, 2026

Michael Verdicchio blandar in för mycket fiktion i berättelsen om ”sinnesslöanstalter”

november 9, 2026

Nära 400 förtroendevalda har skulder hos Kronofogden

november 9, 2026

Senaste Nytt

Peter Alestig: Fungerar FN:s klimatförhandlingar över huvud taget?

november 9, 2026

Kalena: Därför tänker jag på havet i Stasifängelset

november 9, 2026

Ivo om Augusts vårdbehov: ”En eventuell olägenhet”

november 9, 2026
Facebook X (Twitter) Pinterest TikTok Instagram
2026 © Sol Reporter. Alla rättigheter förbehållna.
  • Integritetspolicy
  • Villkor
  • Kontakt

Type above and press Enter to search. Press Esc to cancel.

Sign In or Register

Welcome Back!

Login to your account below.

Lost password?