Först kom en svenska, sedan kom en svenska och sedan kom en svenska. Sedan var svensk OS-historia skriven.
Linn Svahn etta, Jonna Sundling tvåa, Maja Dahlqvist trea. Det har aldrig hänt att tre svenska idrottskvinnor fyllt en hel prispall efter en tävling i vinter-OS.
Sundling fick ta ett litet steg ner från guldplatsen hon gjort till sin. Svahn fick ta ett sjumilakliv ut ur mörkret där hon befunnit sig till och från i många år.
Medan Jonna Sundling samlat mästerskapsguld på hög har Linn Svahn haft en karriär kantad av skador.
Jonna Sundling kom till finalen med fyra raka guld i VM och OS. Medan Jonna Sundling samlat mästerskapsguld på hög har Linn Svahn haft en karriär kantad av skador och sjukdomar.
Hon vann sin första seger i världscupen redan i december 2019 och framtiden var hennes. Hon har 17 vinster och 27 pallplatser men mästerskapen har aldrig varit Linn Svahns.
I VM och OS har det inte blivit en enda medalj. Varken individuellt eller i lag. Inte ett enda litet brons. Inte förrän nu när hon slog till med det största guldet som går att vinna.
Maja Dahlqvist tog ett fint brons men den här dagen var hela vägen en svenskkamp mellan Sundling och Svahn och finalen var en ren uppvisning av de två.
De såg till att aldrig förstöra för varandra. De såg till att ge varandra en ärlig chans och troligen avgjordes guldmatchen när Sundling tvekade i en kurva och tappade den ledning hon helst vill ha.
Linn Svahn tog sitt guld bara två dagar efter Lindsey Vonns svåra krasch.
När Linn Svahn väl fått greppet med sina speciellt sparade finalskidor släppte hon det aldrig.
Linn Svahn tog sitt guld bara två dagar efter Lindsey Vonns svåra krasch. Båda var länge stora frågetecken inför OS.
Inget är farliga i den alpina världen än ett störtlopp.
Inget är stressigare i skidvärlden än en sprintdag.
Startskott gång på gång, skrikande speaker, vrålande publik, kaos i spåren. Åkare nära, framför bakom och ständigt snabba beslut.
Intryck, intryck, intryck.
Hjärnan behöver gå på högvarv.
För en hjärna som behöver mycket vila borde en sådan dag vara rena mardrömmen. För Linn Svahn var det hennes arbetsmiljö under OS-tisdagen. Ett knappt år efter den svåra hjärnskakningen hon drabbades av efter vurpan i Trondheim under ett av de sista träningspassen före VM 2025.
När det väl går över kanten, då är det ett stup på andra sidan och man faller väldigt, väldigt djupt.
När hon tävlade på Teseros OS-stadion i Val di Fiemme var det omöjligt att inte tänka på landslagsläkaren Rickard Noberius ord dagarna före första OS-loppet.
Han beskrev hur de långsiktigt jobbar med Linn Svahns hälsa. Det är som att köra henne försiktigt uppför en lång backe.
”Backen upp är ganska så lågt sluttande men när det väl går över kanten, då är det ett stup på andra sidan och man faller väldigt, väldigt djupt.”
Det verkar väldigt oklart när och var den där kanten finns. Var stupet väntar. Allt handlar om att undvika kanten.
För Lindsey Vonn kom det med en krasch efter tretton sekunder i söndagens störtlopp.
Efteråt är det så klart lätt att säga att hon inte borde ha startat med sina skadade knän. I efterhand är det en lättnad att hon klarade huvudet i kraschen.
På förhand tvekade hon aldrig att starta. Actionskådisen Arnold Schwarzenegger har inga problem att förstå det. Han skriver på X:
”OS påminner oss om en viktig livsläxa: storhet och hjärtesorg går hand i hand. Du kan inte nå storhet utan hjärtesorg och misslyckande. ”
Han beskriver sin vän Vonns start med skadade knän som: ”Det är djärvt. Det är modigt. Det är lite galet.”
Och det påminner honom om ”att det inte finns något som heter riskfri storhet.”
Linn Svahn har haft en lång väg tillbaka efter hjärnskakningen. Hon har berättat om de tysta, mörka rummen där hon tvingats vila hjärnan.
Inför OS har hon knappt pratat alls. Det har väckt visst missnöje bland oss i mediagänget och den logiska frågan:
Hur kan man orka med en stressig sprintdag men inte ett kort möte med media?
Ledarna runt henne har förklarat att Linn Svahn efter höstens mediedagar fick stora fysiska bakslag. Det ville ingen riskera nu. Under OS deltar hon till och med på lagmötena via FaceTime från angränsande rum.
Svahn och Vonn visar att elitidrott inte är någon hälsoverksamhet.
I måndagens Studio ett i P1 fick jag frågan om man kan se Lindsey Vonn som en förebild.
Man kan absolut se elitidrottare som förebilder så länge det handlar om hängivenhet, uppoffring, målmedvetenhet och förmågan att fokusera i stressiga lägen. Det går att lära mycket av.
Men om man pratar om vad de utsätter sina kroppar och huvuden för är det bara avskräckande.
Vägen till ett upplopp, en korsad mållinje och en guldmedalj om halsen kan vara lika lång som brutal.
Läs mer:
Svensk sprintfest – tog guld, silver och brons: ”Fin historia”
