Mahmoud Khalfi öppnar ett skåp på ett kontor i Stockholms moské. Sedan tar han fram sju pärmar. Här finns de skriftliga hot samlade som moskén har tagit emot sedan invigningen år 2000.
– Det är inte alla, några lappar har försvunnit innan de hann arkiveras, säger imamen och suckar tyst.
Den senaste tiden har två påtagligt fysiska händelser inträffat. Först utsattes byggnaden på Södermalm i centrala Stockholm för nazistiskt klotter. Sedan påträffades en skändad koran i trappan upp mot moskén.
– Det såg ut som om det var kulhål i den, säger Mahmoud Khalfi.
Det är mot bakgrund av hoten som en delegation från judiska centralrådet och den judiska församlingen i Stockholm på måndagen lämnade över en koran till moskén.
– De krafter som hotar er och vill att ni ska känna obehag är samma krafter som hotar oss. Ett samhälle som är otryggt för muslimer är också otryggt för oss, säger Judiska Centralrådets ordförande Aron Verständig under den lilla ceremonin.
– Därför är det viktigt för oss att markera att ni inte står själva. Vi, liksom väldigt många andra, är väldigt upprörda över det som har hänt, fortsätter han.
Det är ingen slump att just den koran som rabbinen Moshe David HaCohen överlämnar är en maffig pjäs.
– Vårt budskap är att om någon försöker skända en liten koran så kommer vi hit med en större, säger han om utgåvan som köptes vid al-Aqsamoskén i Jerusalem för just det här tillfället.
Tanken är att i tider av mörker behövs ännu mer ljus.
– Efter massakern på Bondi Beach gjordes det många donationer, men det var också några familjer som efterfrågade goda gärningar. Man ville ha mer godhet, mer ljus. Det är ett viktigt budskap, säger Moshe David HaCohen när alla samlas i moskéns tornrum för att samtala och äta frukt och nötter under det välvda taket.
Han säger att inneboende rädsla är något som finns bland både judar och muslimer, men i nuläget så bär de olika grupperna rädslan på egen hand.
– Vi vill kliva fram och säga att vi förstår. Vi är också rädda och osäkra. Det bästa vore om vi kunde stå enade. Det skulle skapa trygghet. När man känner sig ensam så tenderar man att hemfalla åt stereotyper och hat, vilket skapar ännu mer rädsla. Det är ingen som pratar om hopp längre, säger Moshe David HaCohen som menar att politiken gärna exploaterar bristen på hopp.
Mahmoud Khalfi är mycket glad över initiativet.
– Hat och hot riktar sig mot alla goda krafter i Sverige. Vi måste förenas och verka tillsammans för att möta det. Det är ett viktigt budskap till samhället att ledare för trossamfund samverkar för att bygga ett Sverige där vi alla kan samexistera. Vi fokuserar på det som förenar oss, inte det som splittrar oss, säger han.
Läs mer:
”Vi svarar på hat med värme”
Otrygghet bland judar i Sverige efter dådet: Kan inte ha öppna firanden
Fler unga söker efter tro: ”Vill känna tillhörighet”
