Ett förväntansfullt mummel sprider sig i kön. Mobiltelefoner och andra tillhörigheter har vi fått lämna ifrån oss. Vakter har noggrant kroppsvisiterat alla och kostymklädd säkerhetspersonal håller uppsikt.
Vi är en samling på några hundra turister, munkar och anhängare som ska få träffa den andlige ledaren för tibetansk buddism, Dalai lama. Han som är Hollywoodstjärnan Richard Geres andliga mentor och som 1989 tilldelades Nobels fredspris för att med ”tolerans, ömsesidig respekt och vördnad för allt levande bevara sitt folks historiska arv”.
Till sist kommer han rullande i en golfbil nerför en backe. Iklädd vinröd munkdräkt får han hjälp av medarbetare att höja armen i en hälsning. Dalai lama smeker besökarnas ansikten, sätter sin panna mot deras panna och tittar alla i ögonen.
”Medkänsla” svarar han på frågan om vägen till ett lyckligt liv. När DN:s fotograf närmar sig med sin kamera och berättar att vi gör ett reportage brister han ut i ett blixtrande leende och säger skämtsamt:
– Få mig att se snygg ut.
Vi befinner oss i Dharamsala i nordvästra Indien, staden vid foten av Himalaya dit Dalai lama och tusentals andra tibetaner flydde 1959 efter att Kina invaderat Tibet. Här har Tibet sin exilregering och här utbildas nya munkar. Dharamsala kryllar av bilder och statyer på Dalai lama. Munkar i vinröda dräkter dricker te på kaféer och scrollar på mobilen. Entonig bönesång hörs eka mot Himalaya som omringar staden.
I ”lilla Lhasa”, som Dharamsala ibland kallas, har tibetaner funnit ett hem utanför Tibet, med den indiska regeringens godkännande. Och härifrån har Dalai lama jobbat för att bevara den tibetanska identiteten och andligheten. Intervjuer ger han inte längre och han reser alltmer sällan. Men trots att han är svagare och får hjälp med att kliva ur golfbilen för att sätta sig på en stol träffar han regelbundet anhängare.
– Nu är jag tillfreds. För oss är han som en gud och inspiration för hur vi ska leva – vi ska vara snälla, säger Yangchin Tsomu som kommit med familjen från Tawang, i norra Indien på gränsen till Tibet, efter audiensen.
Hon ler lyckligt. Men hon och allt fler oroar sig för vad som ska ske när Dalai lama en dag dör. Själv brukar han skämtsamt vifta undan frågan och säga att han ska leva i åtminstone två årtionden till. Men han kommer inte att leva i evighet och när han går bort kan en maktkamp av storpolitiskt slag bryta ut. Kinas kommunistparti har sedan länge förberett hans bortgång och vill bestämma vem som blir hans efterträdare.
Fakta.Utsedd som tvååring
● Dalai lama är sedan 1578 titeln på den högsta andlige ledaren inom den tibetanska grenen av buddhismen.
● Den nuvarande Dalai lama är den 14:e i ordningen.
● Han föddes som Lhamo Dhondup i byn Taktser i nordöstra Tibet. Hans officiella religiösa namn är Jetsun Jamphel Ngawang Lobsang Yeshe Tenzin Gyatso.
● Tibet styrs sedan 1950 av Kina. I samband med ett uppror 1959 flydde Dalai lama till Indien. Sedan dess bor han i Dharamsala i delstaten Himachal Pradesh, där också Tibets exilregering har sitt säte.
● Dalai lama har länge haft rollen inte bara som en religiös ledare, utan också som en symbol för Tibet. Från att ha krävt full självständighet för sitt land accepterar han sedan slutet av 1980-talet en ”medelväg”: att Tibet är en del av Kina, men kräver ökat självstyre.
● Han tilldelades Nobels fredspris 1989, för sitt ”motstånd mot att använda våld i kampen för att återfå sitt folks frihet”.
● I Kina är Dalai lama stämplad som en farlig separatist. Att vara anhängare till honom i Tibet är förenat med hårda straff.
● När en ny Dalai lama utses sker det enligt tibetansk tradition genom reinkarnation eller återfödelse. Hittills har en grupp högt uppsatta funktionärer letat upp en lämplig liten pojke någonstans i Tibet som visar tecken på kopplingar till den avlidne Dalai lama.
● Nuvarande Dalai lama utsågs redan som tvååring. Vid femton års ålder blev han utropad till Tibets statsöverhuvud. Kort efter det intog trupper från Folkets befrielsearmé Tibet.
– De politiska ledarna i Kina vet att om de kan kontrollera vem som är Dalai lama så kan de kontrollera Tibet och det tibetanska folket, säger Penpa Tsering.
Han är politisk ledare för den tibetanska exilregeringen i Dharamsala och konstaterar att Kina ser en chans att stärka sin makt över befolkningen i Tibet, som tillhör Folkrepubliken Kina, ännu mer när Dalai lama har gått bort.
– Det verkar som att det kinesiska kommunistpartiet ska leta efter en reinkarnation i Kina, till och med inom Tibet. De, som inte tror på någon religion, ska alltså beordra reinkarnationen av en spirituell ledare som dör utanför Kina. Hans helighets svar på det är väldigt enkelt: Jag kommer att återfödas i den fria världen.
Penpa Tsering skrattar med sin djupa basröst. Det är absurt att det kinesiska kommunistpartiet, som är ateistiskt, ska lägga sig i den andliga traditionella process som det innebär att hitta den nya Dalai lama, menar han.
– Dalai lama brukar säga att om kineserna på allvar tror på reinkarnation borde de leta efter Mao Zedongs reinkarnation först, kluckar han.
Men i grunden är han orolig. Tenzin Gyatso, nuvarande Dalai lama, är känd och respekterad världen över. Böcker med hans syn på livet är storsäljare. Politiker i hela världen har gärna setts med honom. Det har gynnat kampen för ett Tibet med större självbestämmande än i dag.
När han dör finns en risk för att den tibetanska rörelsen hamnar i ett vakuum. Att utse hans efterträdare är en lång process där mystiska tecken och visioner ska tolkas. Och det kommer att dröja många år innan den unga person som pekas ut som Dalai lamas reinkarnation är upplärd och kan inta en offentlig roll.
Därmed riskerar Tibet att falla i glömska. Särskilt om Kina hinner utse en Dalai lama innan Dharamsala gör det och pressar andra länder att godta deras val.
– Det finns definitivt risk för minskat stöd för Tibet. Men hans helighet har förberett oss under lång tid. Han introducerade demokrati tidigt och därför kan jag som är en vanlig person ha det här jobbet, säger Penpa Tsering.
För att påminna världen om Tibets kamp för att behålla sin kultur i Kina är han på resande fot 6–7 månader om året. Han träffar statschefer och parlamentariker.
– Medan Dalai lama lever försöker vi stärka och institutionalisera relationerna med resten av världen. Förhoppningen är att vi får samma bemötande även när han inte längre är där. Då kan vi överleva övergångsperioden fram tills nästa Dalai lama kommer.
På resorna till utlandet träffar han också exiltibetaner. Det är viktigt att de har kvar sin tibetanska identitet och kultur, menar han. Den som Kina försökt försvaga i Tibet, där de allra flesta tibetaner bor. Under täckmanteln ”nationell enighet”, som i praktiken försvagar minoriteters rätt till sina traditioner, har kommunistpartiet rivit eller byggt om tempel i mer kinesisk stil. Tibetanska barn skickas till internat där nästan all undervisning sker på mandarin. Bilder på nuvarande Dalai lama är förbjudna. Och inte minst, partiet övervakar allt invånarna i Tibet säger och gör.
Samtidigt sade Dalai lama i samband med sin 90-årsdag förra sommaren att ansvaret för att hitta hans reinkarnation ligger på Gaden Phodrang Trust, Dalai lamas kontor. Ingen annan har auktoritet att lägga sig i den här saken, sade han med tydlig passning till Kina.
Därmed kommer det att finnas två Dalai lama. En med Kina-stämpel och en utsedd av Dalai lamas kontor. Kina kommer att använda all sin makt för att pressa tibetaner och resten av världen att erkänna deras Dalai lama.
Bakom deras agerande ligger rädsla, menar Penpa Tsering. Trots att nuvarande Dalai lama förespråkar ickevåld och inte kräver ett oberoende Tibet, utan en medelväg med större självstyre, ses han som en farlig separatist.
– Det kinesiska kommunistpartiets ledare är rädda för hans personlighet och respekten han har i världen. De ser honom som ett hot och är rädda att han försvagar deras inflytande.
Grupper samlas och tar bilder efter att de har träffat Dalai lama. Alla har fått ett fotografi på den andlige ledaren som de poserar med i famnen. Stämningen är upprymd.
– Det är min bästa erfarenhet i livet. Han är som universums välgörare, säger Illana Guzzi, som tillsammans med en grupp på tio har rest från Schweiz till Dharamsala där de ska studera buddism i tio dagar.
Yangchin Tsomu och hennes familj känner sig tillfreds när de samlas på ett kafé efter mötet med honom de kallar gud. De är ett tiotal personer, klädda i traditionella tibetanska folkdräkter, som har rest tolv timmar med buss från Delhi för att träffa Dalai lama. 6-åriga Tenzin Nyidon, som nyss nuddade Dalai lamas panna, hoppar upp och ner från stolen. I ena sekunden äter hon girigt pizza och pommes frites, i den andra leker hon med munkar vid bordet intill.
– Han var snäll, sammanfattar hon kortfattat mötet med den andlige ledaren.
Familjen är tibetanska buddister sedan generationer tillbaka och Tawang där de bor ligger på ett omstritt territorium som Kina gör anspråk på. Ungdomarna i familjen brukar delta i en årlig demonstration för ett fritt Tibet.
– Aldrig, utbrister de när jag frågar om de skulle erkänna en Dalai lama som Kina har valt.
I Dharamsala har de besökt tempel och museer, gått kurser i att måla.
– Men inget slår mötet med Dalai lama, säger 17-åriga Leki Yangzom.
Fakta.”Världens tak”
• Tibet styrs sedan början av 1950-talet av kommunistpartiet i Peking.
och är sedan 1965 en autonom region i Folkrepubliken Kina.
• Det innebär enligt Kinas konstitution långtgående självstyre.
• I praktiken styrs dock Tibet till stora delar av centralregeringen i Peking.
• Många tibetaner anser att Tibet, som en gång var ett eget kungadöme, borde vara ett eget självständigt land.
• Tidigare munkuppror och demonstrationer har fått Peking att skärpa kontrollen över Tibet.
• Runt 7 miljoner tibetanar uppskattas bo i Kina. Förutom i Tibet finns det tibetanska samhällen i provinser som Sichuan, Yunnan, Qinghai, och Gansu.
• Tibet kallas ibland för ”världens tak” eftersom det ligger på en hög platå 4 000 meter över havet.
Läs mer:
När näste Dalai lama ska väljas kan de bli två
Ny språklag ska få Kinas minoriteter att anpassa sig
