Kan ett grishjärta hjälpa mot organbristen?

Artikeln i korthet

● Genmodifierade grisar kan bli lösningen på organbristen, hoppas forskare.

● Forskare har lyckats transplantera njurar och ett hjärta till människor.

● Grisorgan utan sockerarten alfa-gal kan även hjälpa köttallergiker.

Den 24 november 2024 fick Towana Looney en grisnjure. För första gången på nio år slapp 53-åringen från Alabama gå på dialys.

– Hon mådde så bra. Under den första månaden gick hon upp 18 kilo. Så vi fick sätta henne på Ozempic för att få det att lugna ner sig lite, säger David Ayares från företaget United Therapeutics Corporation i Silver Spring i Maryland i USA.

Försöken med transplantationer av organ från en annan art, så kallade xenotransplantationer, har nu gjort så stora framsteg att tidskriften Science, som ges ut av organisationen AAAS, utsåg det till ett av förra årets tio största vetenskapliga genombrott. David Ayares var därför inbjuden som talare till organisationens konferens i Phoenix i USA i februari i år.

– Det råder en enorm brist på organ för transplantation. Vi menar att xenotransplantationer kan vara en av flera lösningar på problemet, säger han.

Även i Sverige har vi organbrist. I januari i år stod 671 personer i kö för att få en ny njure, enligt Socialstyrelsen.

För hundra år sedan blev den fransk-ryske kirurgen Serge Voronoff världsberömd när han opererade in testiklar respektive äggstockar från schimpanser och andra apor i människor som ville känna sig yngre och spänstigare.

Försök med transplantation av organ mellan människor började lite senare. Den första lyckade operationen gjordes i december 1954, då 23-årige Richard Herrick, som var döende i en njursjukdom, fick en njure av sin enäggstvilling Ronald. Efter transplantationen gifte han sig med en av sjuksköterskorna och hann få två barn innan han dog åtta år senare. Kirurgen, amerikanen Joseph Murray, fick Nobelpriset i medicin 1990 för bedriften.

På 1960-talet opererade Murrays landsman Keith Reemtsma in schimpansnjurar i flera patienter. Bäst gick det för en 23-årig lärarinna som levde med njuren i nio månader. Det är fortfarande rekordet för en xenotransplantation.

Schimpanser, babianer och andra apor anses inte längre vara lämpliga som organdonatorer, av flera anledningar.

– Det tar dem 20–30 år att växa till mänsklig storlek. Vanligtvis får de dessutom bara en eller två ungar, säger David Ayares.

Aporgan kommer också med virus som kan smitta människor. Det finns dessutom starka etiska invändningar.

– De är mycket smarta, de ser ut som vi, de uttrycker sig som vi. Så apor är inte längre ett alternativ.

I stället fokuserar forskarna på organ från grisar.

– Grisen är ett djur som får stora kullar, den växer mycket fort till mänsklig storlek och den kan genmanipuleras i labb. Därför har vi gått vidare med den.

Med hjälp av gensaxen Crispr kan forskarna slå ut gener hos grisarna som vi vet orsakar avstötning av organ.

– Vi har också lagt till mänskliga gener för att hantera några oförenliga skillnader mellan grisar och människor, säger David Ayares.

Den första stora utmaningen var sockerarten alfa-gal, som finns i nästan allt kött från däggdjur.

– Människan fick en mutation för 28 miljoner år sedan. Därför har vi ingen fungerande alfa-gal-gen.

Det är bara människor och primater i Afrika, Asien och Europa som har mutationen.

– Våra kroppar ser alfa-gal som något främmande. Ungefär en procent av våra antikroppar reagerar på alfa-gal, eftersom vi utsätts för det hela tiden, säger David Ayares.

Grisar producerar stora mängder alfa-gal, liksom andra däggdjur utan mutationen.

– Sätter man in ett icke-modifierat grisorgan i en människa eller en primat kommer det snabbt att stötas bort.

År 2003 lyckades United Therapeutics Corporation skapa grisar med alfa-gal-genen utslagen.

– Vi kallar grisen Galsafe. Den har ingen alfa-gal i någon av sina celler, vävnader eller organ, säger David Ayares.

USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet FDA ville ha belägg för att grisarna utvecklas normalt även utan genen.

– Vi har nu avlat djuren i mer än 16 generationer. Vi har undersökt deras blodvärden, proteiner, mineraler och alla andra genfunktioner. De växer till normalt, har normal fertilitet, normal benstomme och normal hälsa på alla andra sätt. De saknar bara alfa-gal-genen.

Grisarna föddes först bara upp på isolerade forskningsanläggningar, eftersom FDA inte ville att genmodifierat fläskkött skulle kunna nå konsumenter. Men år 2020 godkände myndigheten att grisarna får användas som livsmedel och för medicinska behandlingar.

– Därför kan vi nu föda upp grisarna i stor mängd i vanliga miljöer för köttproduktion. Och vi kan också utvinna medicinska produkter, som det blodförtunnande medlet heparin, gelatin, hjärtklaffar och nervvävnad, säger David Ayares.

Hjärtklaffsproteser är i dag antingen mekaniska eller biologiska, och de biologiska görs av vävnad från gris eller kalv.

– De biologiska håller bara ungefär hälften så länge som en mänsklig transplanterad hjärtklaff. Vi tror att det kan bero på en kronisk reaktion på alfa-gal. Så en hjärtklaff från en Galsafegris har reella fördelar.

Det är särskilt viktigt för personer som fått köttallergi efter fästingbett, så kallat alfa-galsyndrom. De drabbade blir överkänsliga mot just alfa-gal, och kan inte äta nötkött, fläskkött, lammkött eller vilt.

– En patient som har allergin utan att veta om det kan stöta bort en vanlig biologisk hjärtklaff redan på operationsbordet. Eller så kan hon bli biten av en fästing och utveckla allergin senare, och stöta bort den i efterhand, säger David Ayares.

Förra året började David Ayares och hans kollegor även ett samarbete med ett företag som säljer kött till köttallergiker, startat av en man som själv har alfa-galsyndrom.

– De säljer framför allt struts, emu och anka. Nu säljer de också vårt alfa-galfria fläskkött.

Huvudmålet för forskarna är att få fram hjärtan, njurar och andra organ för transplantation. Grisar som föds upp för att bli donatorer behöver genmodifieras på fler sätt, bland annat så att de inte växer för mycket så att organen blir för stora.

I januari 2022 fick 57-årige multisjuke David Bennett ett grishjärta inopererat. Han dog två månader senare.

– Han var en hjälte, för att han var villig att prova den här experimentella operationen, säger David Ayares.

I Kina har flera försök gjorts med transplantationer av grisorgan till hjärndöda patienter. I år kopplades en 56-årig man vid militärsjukhuset i Xi’an i Kina till en grislever i flera dagar innan han fick en mänsklig lever.

Towana Looneys njure fungerade i fyra månader och nio dagar. Nu går hon åter på dialys. Hennes rekord slogs snart av Timothy Andrews, vars grisnjure höll i hela 271 dagar, bara två dagar kortare än schimpansnjuren som den unga lärarinnan fick 1964. Under den tiden hade han hunnit blivit tillräckligt frisk för att kunna ta emot en njure från en människa.

De närmaste åren kommer mycket att hända, tror David Ayares.

– Vi planerar att starta en klinisk prövning för hjärtan i år, med flera patienter på flera sjukhus, säger han.

– Vi håller också på att bygga en anläggning för uppfödning i en miljö fri från sjukdomsalstrande organismer. Den ska vara klar 2028, och ska kunna producera upp till 6 000 organ om året.

Fakta:Köttallergi, alfa-galsyndrom

Alfa-galsyndrom kan uppstå efter fästingbett. Fästingen för över sockerarten alfa-gal till människan, vilket sätter igång utvecklingen av antikroppar.

Personer med antikroppar som äter kött kan få en allergisk reaktion, som nässelutslag, magbesvär eller allergisk chock. Symtomen kommer flera timmar efter att man ätit kött.

Den som är drabbad måste avstå från allt kött från däggdjur: nötkött, fläskkött, lammkött, viltkött samt inälvsmat från däggdjur.

Källa: Livsmedelsverket