Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
”Så här slösas dina skattepengar bort i svensk sjukvård”. Det var rubriken på DN Debatt den 11 maj.
Artikeln handlar inte om läkare som spelar bort patientavgifter i Las Vegas eller skumraskbolag som säger sig bota sjuka med handpåläggning. I stället beskrivs hur seriösa yrkesutövare, som i regel vill väl, utför så kallad lågvärdevård – det vill säga insatser som ger liten eller ingen nytta för patienten.
Problematiskt?
Mycket.
Uppskattningar visar att hela 20 procent av vården både i Sverige och andra länder är just detta. Och som de fyra läkarna skriver i debattartikeln borde en minskning av lågvärdevården vara den viktigaste vårdfrågan i höstens val. Alltså inte vem som lovar flest kömiljarder.
Dels för att en del insatser faktiskt kan göra mer skada än nytta för patienten, vilket är lätt att glömma bort. Men också för att både vårdens budget och sjukvårdspersonalens tid är begränsade.
Varje krona och minut som läggs på exempelvis onödiga provtagningar, övermedicinering och behandling av friska personer hade kunnat användas till annat, som att ge vård till patienterna med störst behov. Bara en halvering av lågvärdevården skulle frigöra betydande resurser och kapa vårdköerna snabbare än alla politikerlöften om mer pengar och fler sjuksköterskor tillsammans.
Det här är i sig inga nyheter. Både läkare och rapportförfattare har pekat på problemet många gånger. Och regeringen har faktiskt fattat beslut som syftar till att försöka styra vården i en mer effektiv riktning.
Men det är knappast där fokus ligger i debatten. I stället är svaret på köerna till operationssalarna, krisen i förlossningsvården och bristen på vårdplatser konstant mer pengar, trots att sjukvårdskostnaderna över tid har ökat rejält såväl i kronor som i andel av bnp.
Det beror både på den tekniska och medicinska utvecklingen och att gemene mans förväntningar stiger i snabbare takt än välståndet ökar, enligt Skatteutredningen som överlämnades till regeringen i våras. Dessutom driver en efterfrågestyrd vårdmarknad på för en överanvändning av resurser, vilket granskningar av nätläkarbolag tydligt visar. Och vårdpersonal genomför även utredningar och behandlingar som de vet inte behövs, av rädsla för att bli anmälda eller göra patienter missnöjda.
I det läget – när såväl politiker som medborgare vill ha allt mer vård och vårdpersonal inte törs säga nej – är det viktigare än någonsin att ha ett ärligt samtal om sjukvårdens begränsningar, vilket de fyra läkarna efterfrågar. För vi kan inte enbart fortsätta att skjuta till miljarder, bråka om väntetiderna och besluta om vårdgarantier.
Det är dags att ha en öppen diskussion om vad svensk sjukvård inte ska göra.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Därför är det dags att sluta stirra på priset vid pump
DN:s ledarredaktion: Ulf Kristerssons bidragstak slår stenhårt mot Sveriges fattigaste
