Det säkerhetspolitiska vädret i Europa och över Östersjön är det sämsta på decennier. Höstlika vindar fläktade in även över Gamla stan när Emmanuel Macron och Ulf Kristersson deltog i en högtidig ceremoni om fördjupat försvarssamarbete.
– Jag är fast besluten att fortsätta utveckla denna tillitsfulla relation och detta samarbete – i synnerhet på försvarsområdet, sade Macron vid en kort pressträff ombord på den franska fregatten Amiral Ronarch, för dagen förtöjd vid Skeppsbron: det handlar om europeisk suveränitet och om att bevara våra demokratier, menade han.
Avtalet om Sveriges köp av fyra sådana stridsbåtar – i Sverige kallade Luleåklassen – undertecknades ombord.
– Det är en stor investering som väsentligt stärker den svenska luftvärnskapaciteten, och bidrar till Natos avskräckningsförmåga, sade en påtagligt nöjd Ulf Kristersson.
Med fregatternas skydd ska sjövägarna kunna hållas öppna i Östersjön även i krigstid, för såväl civila som militära transporter. Affären är Sveriges största försvarsinvestering sedan Gripenavtalen på 1980-talet, och är tänkt att tredubbla Sveriges luftvärnskapacitet. Stridsbåten är utrustad med det franska systemet Astor 30, som skyddar mot attacker med ballistiska robotar. Det är ett helt och hållet europeiskt alternativ till amerikanska Patriot.
Hur många luftvärnsmissiler som ingår i fregattköpet vill FMV:s generaldirektör Mikael Granholm, en av undertecknarna på måndagen, dock inte uppge.
I kriget i Ukraina har billiga drönare visat sig kunna slå ut eller göra dyra system oanvändbara, både till havs och i luften. Kritiska röster har också i Sverige pekat på att den dyra stridsbåten kan bli ett tacksamt mål för drönarattacker. FMV och den svenska regeringen pekar emellertid på att de är försedda med drönarskydd, och att en fregatt inte går ut ensam utan får skydd av andra fartyg.
– Men visst: det pågår en ständig utveckling där ett drag möts av motdrag. Vi står aldrig stilla, säger Mikael Granholm till DN.
Även svenska korvetter förses nu med liknande luftvärn.
På måndagen signerades också ett omfattande ramavtal mellan Sverige och Frankrike om ett fördjupat samarbete på en rad försvarsområden. Inom ramen för detta diskuteras nu öppet också hur Sveriges konventionella försvar och det franska kärnvapeninnehavet kan stärka varandra och ha avskräckande effekt. De samtalen har bara börjat.
– Vi är mycket glada över Frankrikes öppenhet i den här frågan, sade Kristersson.
Inga kärnvapen ska dock placeras på svensk mark, enligt statsministern, men gemensamma övningar och ökad integration av andra system kan bli aktuella.
De båda regeringscheferna lovordade det ömsesidiga förtroendet och vikten av en stärkt europeisk försvarsförmåga.
– Detta ökar vår gemensamma säkerhet kring Östersjön, i Norden och i Arktis. Frankrike ökar engagemanget i den här regionen, och det har betydelse för hela Europa, sade Macron och lyfte samarbetet även med Danmark och Finland.
I bakgrunden ligger Washingtons hotfulla ton mot Grönland och Rysslands krig i Ukraina.
Också inom stridsflygsutveckling kan Frankrike och Sverige komma att samarbeta, men på det området var Kristersson mer försiktig.
– Vi är öppna för samarbeten kring Gripen, och både Tyskland och Frankrike är intresserade av detta. Men det måste börja i en industriell logik. Det har som bekant inte alltid fungerat.
Han hänvisar till det stora stridsflygssamarbete mellan Tyskland, Frankrike och Spanien som kollapsade tidigare i år.
Macron avslutade eftermiddagen med en audiens på Slottet med kungen och kronprinsessan, följt av en middag hos statsministern i Sagerska palatset.
Fakta.Sveriges köp av franska fregatter.
Det svensk-franska avtalet om de fyra fregatterna är värt cirka 47 miljarder kronor, och tecknas mellan Försvarets materielverk och det franska bolaget Naval Group. Affären blev känd i maj.
Den första stridsbåten ska levereras år 2030; därefter en om året. Skroven är tillverkade i Frankrike, men utrustning och reparationer görs av svensk industri. Dit hör bland annat en Saabtillverkad sjömålsrobot och radar; och kanoner och artillerisystem från BAE Systems Bofors.
Sverige och Frankrike har också inlett ett fördjupat samarbete på fler försvarsområden, som luft och rymd, cyberförsvar och markstridskrafter.
Det skrevs under av ländernas försvarsministrar Catherine Vautrin och Pål Jonson.
Flera arbetsgrupper har tillsatts för att utveckla försvarssamarbetet inom ett tiotal punkter.
Läs mer: Två Nato-skeptiker i täten i Frankrike – kan påverka samarbete med Sverige
Svenska stridsbåten en nyckel i Ukrainas försvar – än så länge
Oscar Jonsson: Klarar fregatterna som Sverige har köpt verkligen ett modernt krig?