Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Den berömda kissande pojken är verkligen en besvikelse till sevärdhet. Statyn är pytteliten! Men det kan för all del ändå vara mysigt att åka till Bryssel – kanske för att äta moules frites eller dricka en öl med lite drag i.
Snart kommer det bli mycket smidigare att ta sig dit på klimatsmart vis. Nyligen meddelade nämligen järnvägsbolaget European sleeper att de från och med april 2028 ska börja köra nattåg som går raka vägen mellan EU:s huvudstad och Malmö (DN 25/8).
Och i Bryssels politiska salonger ligger ännu större planer för hur Europas städer ska kunna sammanlänkas med räls. 2030 ska det ta fyra timmar att resa mellan Köpenhamn och Berlin, i stället för dagens sju. I mitten av 2030-talet väntas den nya Fehmarn Bält-tunneln mellan Danmark och Tyskland möjliggöra resor mellan Malmö och Hamburg på under tre timmar. Och systemet för att boka tågbiljetter håller på att göras mer samordnat.
Det här är sådant som borde få större genomslag i den svenska debatten – och framför allt när långsiktiga planer läggs för investeringar i järnvägen.
Under nästa mandatperiod behöver vi planera för hur Sveriges järnvägsinfrastruktur ska tas till en ny nivå
Genom att investera i infrastruktur går det att knyta den europeiska befolkningen närmare varandra. Och än bättre är det om detta görs med snabbare tåg – ibland även nattetid. På så vis kan fler människor mötas, utan den stora klimatpåverkan som flyget ger upphov till.
För att det ska bli möjligt måste Sverige uppgradera signalsystemen enligt EU-standard. Och spåren behöver en högre standard. Till exempel har SJ köpt in en storasyster till X 2000 som kan glida fram i 250 i stället för 200 kilometer i timmen – men Sverige har knappt någon räls som kan hantera sådan fart.
Till det kan en säkerhetspolitisk dimension läggas. Både EU och NATO önskar att det svenska järnvägsnätet rustas upp – inte minst för att stärka Europas samlade försvarsförmåga. Under de kommande årens stora investeringar i totalförsvaret bör järnvägen tveklöst få sin beskärda del. Och då är det sunt att inte låsa sig vid det strikt nationella, utan att se till att koordinera med våra unionspartner och allierade.
Under nästa mandatperiod behöver vi planera för hur Sveriges järnvägsinfrastruktur ska tas till en ny nivå. Det handlar om mer punktlig gods- och regionaltrafik, att fler svenskar ska kunna resa ner på kontinenten, men också om att fler européer ska få se Sverige. Belgare borde inte bara kunna ta ett nattåg för att se Turning torso – utan också för att besöka Vasamuseet eller Liseberg.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Tåg till kontinenten – hur svårt ska det vara?
DN:s ledarredaktion: Bilderna från Nepal visar vad debatten borde handla om