Regeringen har fått kritik för villkoren för ukrainska flyktingar. De har utestängts från både SFI och etableringsstöd och har tvingats leva på 71 kronor om dagen, en ersättning som inte höjts på 30 år. Trots den stora uttalade viljan att hjälpa ukrainarna har de alltså fått sämre stöd än andra flyktingar.
Nu skulle det äntligen förändras. I februari presenterade migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) ett förslag som uttryckligen heter ”Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd”. De som flytt krigets Ukraina har ju inte fått vanlig flyktingstatus utan omfattas av EU:s gemensamma massflyktsdirektiv. Det ger rätt att vistas här, men eftersom behovet bedöms som tillfälligt har man ingen rätt att folkbokföra sig, och begränsad tillgång till både välfärdssystem och exempelvis vård.
Trots den stora uttalade viljan att hjälpa ukrainarna har de alltså fått sämre stöd än andra flyktingar.
Vissa saker i det nya förslaget är bra. Nu ska ukrainare som bott här i ett år kunna folkbokföra sig. Det gör det möjligt att få Bank-id, något som i vår digitaliserade tid närmast är nödvändigt för att kunna delta i samhället. Det är också positivt att ukrainska flyktingar som arbetar ska omfattas av exempelvis rätten att vårda sjukt barn.
Ungefär där slutar fördelarna. För i huvudsak tycks den här påstådda förbättringen för ukrainare i Sverige tvärtom göra deras liv svårare. Det säger bland annat Sveriges kommuner och regioner (SKR) i sitt remissvar: ”För SKR framstår det som att förslagen i promemorian sammantaget leder till en försämring av levnadsvillkoren”. Man jämför då med de regler som utan en lagändring automatiskt skulle börja gälla i mars 2025. Den nya lagen ska träda i kraft januari 2025.
Regeringen vill nämligen införa ett undantag för just den här gruppen. De får folkbokföra sig, men får ändå inte tillgång till det som kallas bostadsbaserade förmåner, som man har rätt till om man bor i Sverige. Det handlar om sådant som barnbidrag, bostadsbidrag och stöd till funktionshindrade.
Som ensamstående förälder i Sverige är man även som heltidsarbetande med hyfsad lön beroende av barnbidrag och ofta bostadsbidrag för att komma upp i skälig levnadsstandard. Utan de pengarna räcker det enligt SKR:s uträkning inte ens med en nettolön på 20 000 kronor i månaden för att en ensamstående kvinna med ett barn och en genomsnittlig stockholmshyra ska komma över gränsen för försörjningsstöd. Många av de ukrainska flyktingarna är just ensamstående kvinnor med barn.
Arbetsförmedlingen menar i sitt remissvar att några etableringsinsatser för ukrainare inte kan komma ifråga med den nya lagen.
Att hänvisa dem till enbart försörjningsstöd när egna inkomster inte räcker är att lämpa över kostnaden på kommunerna, men skapar också besvärlig inlåsning. Marginaleffekterna för den som ändå lyckas höja sina inkomster blir oftast minst 100 procent – en välkänd fattigdomsfälla.
En central poäng med att låta ukrainarna folkbokföra sig här är att de då får tillgång till etableringsprogram och andra arbetsmarknadsåtgärder. Det bästa för alla är ju att så många som möjligt kommer in på arbetsmarknaden och kan försörja sig själva.
Arbetsförmedlingen menar dock i sitt remissvar att några etableringsinsatser för ukrainare inte kan komma i fråga med den nya lagen. Utan rätt till bostadsbaserade förmåner täcks man nämligen inte heller av någon arbetsskadeförsäkring och utan ett sådant försäkringsskydd kan Arbetsförmedlingen inte anvisa någon till etableringsprogrammet. Så mycket för arbetslinjen.
I mars 2025 löper EU:s massflyktsdirektiv ut, men det finns bred enighet om att förlänga det. Då kommer de som 2022 flydde undan Putins anfallskrig automatiskt få rätt att folkbokföra sig här, med alla de rättigheter som följer. Ett stort lyft för den här gruppen, som vi säger oss vilja hjälpa. Det vill Tidöpartierna nu sätta stopp för.